FOI har gått igenom 4 026 kommentarer från 90 öppna trådar mellan år 2024 och 2026 på Facebook, X, Tiktok och Flashback.
Kommentarerna uttrycker bland annat åsikter om att hbtqi-personer får finnas, men inte synas. Vissa hånar och förlöjligar, och ibland används emojis – vanligast är de som uttrycker illamående och äckel. Flest fientliga kommentarer fanns på X, som också hade färst antal stöttande kommentarer.
— Vi kunde se att de fientliga kommentarerna blev fler när det hände något relaterat till hbtqi-frågor, till exempel när könstillhörighetslagen inträdde, säger Sara Brunnberg, enhetschef vid FOI.
Stödets betydelse
Tonen mot hbtqi-personer på nätet har blivit värre, enligt RFSL. Runt 2016 syntes ett skifte och sedan dess har situationen accelererat.
— I dag kan folk skriva saker som ingen ens reagerar på, som för tio år sen hade setts som väldigt grova, säger RFSL:s förbundsordförande Lovise Brade
Det kan bland annat förklaras med ett mer polariserat politiskt klimat, både i Sverige och världen, tror hon – men också med en ökad synlighet.
— När fler hbtqi-personer vågar vara mer öppna och visa de vi är, är det inte ovanligt att hatet blir mer synligt.
I materialet fanns också positiva kommentarer. Till exempel kunde fler positiva kommentarer på ett Facebookinlägg innebära en större sannolikhet att dessa syntes högt upp i kommentarsfältet.
Lovise Brade och RFSL ser att stöd utifrån betyder mycket.
— En av de mest älskade grupperna i Pride-tåget är RFSL:s sektion för stolta föräldrar. De kanske inte är en del av hbtqi-communityt själva, men tar ändå aktiv ställning, säger Brade.
Ministern: ”Mörk bild”
FOI har också intervjuat 20 personer som har någon form av offentligt hbtqi-engagemang. Hat och fientlighet på internet fick flera av dem att känna sig otrygga i det fysiska livet. Vissa funderar på att lämna plattformarna, eller deltar inte lika aktivt.
— Det värmde att se att de positiva kommentarera har effekt, men överlag är det en mörk bild som målas upp, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L).
Hon ser fientligheten mot hbtqi-personer som ett problem för hela samhället.
— Det här är inte isolerat. När man tittar på internationella studier ser man att det finns krafter bakom rörelserna. Vi måste veta mer om nuläget för att kunna hitta rätt åtgärder och möta det här.
