USA-ledd övning på Bornholm: "En vändpunkt"

— Det är en vändpunkt. Det är något helt nytt, säger Jakob Seerup, militärhistoriker och inspektör på Bornholms museum.

Likadant känner Bornholms hemvärnschef, Lars Lilholm:

— Vi har samarbetat med amerikanerna förut, men när de kommer med den här utrustningen och visar att de kan hjälpa oss, så betyder det mycket för bornholmarna.

Den amerikanskledda övningen på Bornholm som genomfördes tidigare i veckan är en av många som går ut på att i samarbete med mindre allierade nationer blixtsnabbt och överraskande få raketartillerisystemet på plats, avfyra missiler och sedan lyfta igen, innan motståndaren hinner reagera.

En motsvarande övning genomfördes till exempel i oktober förra året på Gotland.

— Bornholm är, likt Gotland, strategiskt placerat i Östersjön. Det gäller att visa en tröskelhöjande effekt på de här två öarna, för de kommer att vara militärstrategiskt betydelsefulla, säger Sveriges representant vid övningen på Bornholm, statssekreterare Jan-Olof Lind.

Extra laddat

Men på Bornholm blir det extra laddat, inte minst på grund av ett utspel från den ryska ambassadören i Köpenhamn, Vladimir Barbin, tidigare i år. Det finns en uppgörelse från 1946, hävdar ambassadören, som innebär att amerikanska styrkor inte får vistas på Bornholm.

Utspelet gjordes efter att den danske försvarsministern Morten Bødskov (S) i en intervju uttryckt att amerikanska soldater kan komma att placeras på Bornholm "om så krävs".

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) bet genast ifrån mot ambassadören:

— Ryssland har inte rätt att blanda sig i dansk försvarspolitik, inte heller vad som sker på Bornholm.

Sovjet bombade

I andra världskrigets slutskede var det Sovjetunionen som befriade Bornholm från nazisterna. Eftersom tyskarna inte gav sig frivilligt, bombade Sovjet både Rønne och Nexø. När nazisterna besegrats blev ryssarna sedan kvar i ytterligare elva månader, ända fram till april 1946.

Danmark och Ryssland har olika tolkningar av överenskommelsen som gjordes inför att Sovjet skulle lämna.

Länge undvek Danmark, av hänsyn till Sovjet, att öppet tillåta utländsk militär närvaro på Bornholm. Politiskt började Danmark att frigöra sig från det hänsynstagandet redan under 1980-talet och från 2000-talets början har utländsk militär regelbundet varit med i övningar på ön, framhåller Jakob Seerup.

— Det kan ju inte vara något helt okänt för ryssarna att tolkningen av avtalet från 1946 inte finns kvar, säger han.

Blandade känslor

När vi pratar med bornholmare på Store Torv i Rønne visar sig känslorna vara blandade kring hur utsatt position Bornholm har.

— Jag tycker att det är otryggt, eftersom vi har det läge vi har, mitt i Östersjön. Det kommer militärer till Bornholm för att öva och självklart ska de öva, men samtidigt känns det lite som att hälla bensin på brasan. Jag är inte säker på att det är superbra, säger Dorthe Westh.

Rønnebon Tommy Barnabas är övertygad om att Rysslands fokus är Ukraina och att det varit så från start, så han upplever inte Bornholm som särskilt utsatt.

— Nej, inte nu. Det skulle vara i ett framtida krig, men inte nu. Jag är inte rädd för Ryssland.

"En god och fredlig ö"

Flera vi talar med beklagar de nedskärningar som gjorts på öns militära anläggning, Almegårds kaserne, och hoppas att den överenskomna storsatsningen på danskt försvar framöver också ska leda till större militära muskler på Bornholm.

— Vi har ju en kasern här ute, men den krymptes våldsamt tidigare. Det som finns kvar är för lite, säger Finn Mannering, som också bor i Rønne.

Alice Bertelsen säger att krigsutbrottet i Ukraina skakade om henne till en början, men att hon nu blivit övertygad om att Ryssland inte utgör något hot mot Bornholm.

— Men man vet ju inte, det gör inte finländarna eller svenskarna heller. Jag tror det inte, jag hoppas det inte. Det här är en god och fredlig ö.

Bornholm stärks

Militäranalytiker Esben Salling Larsen vid Danmarks försvarsakademi tror att Bornholms speciella historia bidrar till att danskar överlag ser Bornholm som något särskilt i förhållande till Ryssland. Men sett ur ett Natoperspektiv är ön inte det, framhåller han, och ett svenskt Natomedlemskap kommer att stärka Bornholm ytterligare.

— Man kan säga att om Nato utvidgas med Sverige och Finland så har Nato båda sidorna av Östersjön och Bornholm blir som en punkt i mitten från vilken man kan övervaka vad som händer.

Hans kollega Peter Viggo Jakobsen, lektor vid danska försvarsakademin, delar den bilden. Östersjön är på väg att bli ett "Natohav", konstaterar han.

— Med den geografi och de militära styrkeförhållanden som råder i Östersjön, i kombination med det ryska nederlag som är pågående i Ukraina, så har jag svårt att se att ryssarna skulle ha någon ambition att angripa Bornholm eller Gotland, säger Peter Viggo Jakobsen.