Här får allt fler cannabis på recept

Det har gått drygt fyra och ett halvt år sedan danska folketinget gav klartecken för läkare att prova att skriva ut cannabis som medicin åt patienter – ett beslut som kritiserades av Läkarföreningen.

Inom ramen för pilotprogrammet har 7 154 danskar fått cannabis utskrivet.

Den danska smärtläkaren Tina Horsted började intressera sig för cannabisterapi flera år innan pilotprogrammet sjösattes, och har på egen klinik behandlat omkring 6 000 patienter med cannabis. Många av dem dras med kronisk smärtproblematik, till exempel till följd av ryggmärgsskador, ms, cancer eller med biverkningar av cancerbehandling.

— Ofta finns bilden av den typiska patienten som en ung man som vill få tag i cannabis lagligt. Men vi kan se av statistiken att det inte stämmer, säger hon.

Tvärtemot är den genomsnittliga cannabispatienten en kvinna från femtio år och uppåt, ofta multisjuk med lång historik, i regel tungt medicinerad med opioider med svåra biverkningar och låg livskvalitet till följd.

Minska opioider

Att successivt skära ner på opioidläkemedlen i takt med att cannabis tillförs patienten är därför prioriterat. Amerikansk forskning har funnit att patienter med kronisk smärta i vissa fall kunnat sänka sitt opioidintag avsevärt i kombination med cannabismedicinering.

— Smärtpatienter har ofta insomnia och är ofta deprimerade. Kan vi få patienten att sova gott kan de ofta hantera smärtan på ett annat sätt, och de kan ibland hoppa över att medicinera med cannabis under dagtid.

TT: Men cannabis, blir inte patienterna berusade?

— När du behandlas med cannabis medicinskt är det i terapeutiskt syfte, inte för att bli hög, säger Tina Horsted och förklarar att det är viktigt att särskilja detta.

Ruseffekten av cannabis kan i medicinska sammanhang betraktas som en biverkning – ett pris för andra eftersträvansvärda effekter som till exempel smärtlindring, förbättrad sömn eller stimulerad aptit – medan den som brukar cannabis för rusets skull kan sägas eftersträva just den biverkningen.

"De kan inte vara höga"

Eventuell berusning kan i medicinska sammanhang också fungera som en signal om att dosen är för hög och måste sänkas.

— Vi vill inte att våra patienter ska bli höga eller stenade. Många av våra patienter har arbeten, och de måste vara kapabla att klara av sina jobb. Så de kan inte vara höga.

Men om syftena skiljer sig åt, betyder det också att det är skillnad på den cannabis läkare ordinerar svårt sjuka och det "gräs" människor röker för att bli höga?

Ett par stenkast från Tina Horsteds klinik i Köpenhamn ligger Christiania, den så kallade fristaden, där olaglig cannabishandel pågått inför öppna ridåer i decennier. På borden i "haschbodarna" går det att köpa vad som skyltas som "medicinsk cannabis".

— Det enda den cannabisen har gemensamt med vår är skylten, säger Thomas Skovlund Schnegelsberg, vd för det danska börsnoterade cannabisproducentföretaget Stenocare, i samband med att han besöker Stockholm för en konferens om just medicinsk cannabis.

Han beskriver en odlingsprocess i laboratoriemiljö omgärdad av rigorös kontroll, för att behandlande läkare ska kunna lita på innehållet. För patientens räkning kan den skördade cannabisblomman sedan rökas eller hettas upp och andas in som ånga. Men just det här företaget har valt att bara göra olja av sin cannabis, som intas med munspruta.

Entourage-effekten

Cannabisplantan innehåller över hundra olika cannabinoider, där THC – som är psykoaktiv – och CBD är de komponenter som medicinforskningen intresserat sig för i bredare mening. Därtill förekommer flera hundra olika så kallade terpener och flavonoider – ämnen som bland annat ger cannabis dess starka lukt, och som föreslås ha olika terapeutiska funktioner.

Danska Läkemedelsverket understryker också att de cannabisprodukter som användes i försöket inte nödvändigtvis testats som vanliga läkemedel, att biverkningarna är okända och att det är viktigt att både läkare och patienter förstår det.

En svensk läkare som besöker konferensen ställer sig frågande till hur ett preparat som kokats ner ur en växt i dess helhet kan ges till en patient. Konventionella västerländska mediciner består av isolerade ämnen, noga avvägda, invänder hon.

Motiveringen är den så kallade "entourage-effekten", drygt tio år gamla rön som föreslår att de medicinska egenskaperna gynnas av en inbördes stödverkan från de olika ämnena i plantan. Men forskningen ger svagt stöd åt teorin, påpekar Amir Englund, cannabisforskare vid King's College i London.

— Olika cannabinoider kan förstärka varandras effekt. Men det är lika sannolikt att cannabinoider kan hämma varandras effekt, för att de har motsatt farmakologi.

Endocannabinoida systemet

En nyckel till att förstå hur cannabis verkar i människokroppen är det endocannabinoida systemet (ECS) – ett komplext homeostatiskt signalsystem vi delar med alla ryggradsdjur på jorden – som bland annat påverkar immunförsvar, sömn, aptit och en mängd andra funktioner.

När vi till exempel utsätts för stress frigörs kroppsegna cannabinoider, så kallade endocannabinoider, som binder in till receptorer i cellerna varpå en process startas.

På samma sätt kan ECS stimuleras genom att de cannabinoider som förekommer i cannabisplantan, så kallade fytocannabinoider, och påminner om endocannabinoider, tillförs kroppen.

Medan endocannabinoider är synkade med hjärnans normala aktivitet, kan tillförseln av fytocannabinoider förstärka och potentiellt störa den vanliga funktionen.

— Det är det som orsakar ruset vid cannabisrökning, och det förklarar varför man då upplever saker och ting annorlunda. På samma sätt kan cannabis fungera som medicin, genom att man boostar vissa aktiviteter i kroppen, säger Amir Englund.

Trots att förekomsten av ECS varit känd sedan sedan slutet av 80-talet är vi väldigt tidiga i vår förståelse av dess roll i diverse sjukdomsförlopp.

— I vissa studier av vissa sjukdomstillstånd har man sett att det verkar som att ECS är överaktivt, ibland är det underaktivt. Men vi har ingen tydlig bild av hur det fungerar, säger han.