Trädgårdsägare varnas för lömska arter
De är vackra att titta på men väldigt dåliga. Blomsterlupin och vresros är några av de arter som kan tränga undan andra växter och hota den biologiska mångfalden.— Det är skandal att dessa fortfarande säljs, säger Jörgen Wissman, forskare på Statens Lantbruksuniversitet.
Några invasiva främmande växter och tips på vad du kan göra åt dem
Blomsterlupin
Tips: Plantera den inte. Om du redan har den – ta bort den innan den sätter frö. Gräv upp den, eller slå om det är mycket, och upprepa det i flera år.
Kanadensiskt gullris
Tips: Slå av blomställningarna före blomning, eller ta bort hela växten innan den sätter frö. Packa den i säckar vid transport.
Vresros
Tips: Slå av blommorna före frösättningen, det vill säga innan det blir nypon. Gräv upp den med rötterna, innan den hinner växa sig stor och klipp bort rotskott.
Jättebalsamin
Tips: Dra upp den och packa i säckar för transport. Gör det innan den gått i frö, för det orsakar stor spridning. Upprepa flera gånger per säsong.
Jätteloka
Tips: Växtsaften kan ge svårartade blåsor så använd skyddsutrustning om du ska bekämpa den. Innan den satt frö – ta bort fröställningarna och kapa eller gräv upp rötterna. Upprepa detta flera gånger per säsong.
Parkslide
Tips: Det saknas fungerande bekämpningsmetoder och risken finns att den kan stimuleras att växa vid bekämpning. Låt den stå om den inte sprider sig.
Sidenört
Tips: Dra upp växten för hand. Det är viktigt att få med hela roten. Se till att rotdelar och frön inte blir kvar på platsen.
Källa: Naturvårdsverket
Intresset för odling har ökat, inte minst under pandemin. Men flera vanliga arter i trädgården är alltså invasiva, det vill säga de tar över och konkurrerar ut andra arter. Nu går Naturvårdsverket ut och varnar trädgårdsägare för att odla sådant som vresros, blomsterlupin och kanadensiskt gullris.
— Vi uppmanar alla trädgårdsägare att ta reda på vilka arter som inte bör vara där. Även vackra arter kan orsaka stort skada, säger Peter Dalin, handläggare på Naturvårdsverket.
Ett hot
De arter som klassas som invasiva har kommit hit från andra delar av världen där de ofta har naturliga fiender, djur som äter dem till exempel. Men när de hamnarna på andra platser där dessa saknas, kan de lätt ta över och blir ett hot mot den biologiska mångfalden.
— Även om fler blir medvetna om riskerna är det många som fortsätter att odla till exempel blomsterlupiner. Man tycker att de är vackra och uppfattar inte att de ställer till det. Men det gör de när de sprider sig till omgivningarna utanför den egna trädgården, säger Jörgen Wissman, forskare på centrum för biologiskt mångfald på Statens Lantbruksuniversitet, SLU.
Han beskriver läget med blomsterlupiner som en tragisk paradox.
— I delar av landet som Dalarna och Värmland, där de finns väldigt mycket, där ser man på nära håll vilken skada de kan göra och man försöker bekämpa spridningen. Men där är det i princip redan kört. I andra delar som Uppland och Sörmland finns fortfarande möjlighet att få bort den, men där är den omtyckt och odlas fortfarande eftersom problemen inte är tydliga.
Är självförsörjande
Blomsterlupiner är snillrika på så sätt att de tar upp kväve från luften. Just kväve är det hård konkurrens om bland växter och genom att den lever i symbios med en särskild bakterie blir den nästan självförsörjande på näring. För att bli av med lupiner ska man gräva upp den med roten. Finns det frö i blomman ska den brännas.
— Lupiner liksom kanadensiskt gullris trivs dessutom längs vägrenar där de slår ut andra växter. Det är dåligt eftersom vägrenar är som mini-ängar där sällsynta arter kan trivas, säger Peter Dalin.
En annan tjusig men obehaglig växt är vresros. Den trivs i torr och sandig mark och sprider sig snabbt längs kusternas stränder. Den bör man gräva upp med roten och ta bort blommorna innan det blir nypon som för med sig frön. Förutom att den gör stränderna svårtillgängliga för människor påverkar den djur- och växtlivet.
Olika åtgärder gäller för olika invasiva arter, men gemensamt är att växtavfallet inte får slängas i naturen. Det ska helst packas i dubbla plastpåsar och slängas på anvisad plats vid återvinningscentralen.
.jpg)
