Forskare: Plask och lek fel bildval i värmen
Skördar torkar. Vatten ransoneras. Människor dör på grund av hettan.Men i europeiska medier är det inte ovanligt att värmeböljor bildsätts med bilder på molnfria himlar, överfulla stränder och plaskande barn.Det är problematiskt, säger forskaren Saffron O’Neill.
Värmeböljor har blivit vanligare i Europa. Här är tre exempel.
2021: Förra sommaren var den varmaste som har upplevts i Europa, enligt EU:s klimatförändringstjänst Copernicus.
I slutet av juli och i början av augusti plågades Grekland av det som premiärminister Kyriakos Mitsotaki beskrev som den värsta värmeböljan på mer än 30 år, med temperaturer över 45 grader i vissa regioner. I delar av södra Spanien nådde temperaturen 47 grader.
Värmen och torkan utlöste omfattande skogs- och markbränder längs Medelhavet, från Turkiet och Grekland till Italien och Spanien.
2019: Europa drabbades av två värmeböljor, i slutet av juni och i mitten av juli. Värmen kopplas till omkring 2 500 dödsfall, enligt Centre for Research on the Epidemiology of Disasters i Belgien.
I Frankrike noterades ett temperaturrekord på 46 grader i staden Verargues. Tusentals skolor höll stängt. Den 24 och 25 juli rådde rekordvärme i norra Europa, med temperaturer på 42,6 grader i tyska Lingen, 41,8 grader i belgiska Begijnendijk och 38,7 grader i Cambridge i England.
2003: Storbritannien, Frankrike, Italien, Spanien och Portugal upplevde exceptionell värme under den första halvan av augusti. I Portugal noterades rekordhöga 47,3 grader i Amareleja i söder.
En EU-studie av 16 länder visar att värmeböljan ledde till 70 000 dödsfall, framförallt bland äldre. Frankrike och Italien noterade enligt olika rapporter mellan 15 000 och 20 000 döda vardera.
Källa: AFP
Skördearbete stoppades sedan odlingsmark eldhärjats. Arkitekter varnade för att brandhärjade Notre Dame skulle kollapsa av hettan. Och omkring 2 500 människor beräknas ha omkommit när delar av Europa lamslogs av två värmeböljor sommaren 2019.
Men den som slog upp en tidning eller klickade sig in på en nyhetsartikel för att läsa om den förödande hettan kan ha mötts av en helt annan bild – av människor som obekymrat lekte och njöt av den brännande solen, ofta i eller i närheten av vatten.
— Den typen av bilder kan få oss att tänka att värmeböljor bara är något positivt och njutbart och inget vi måste anpassa oss till. Men det finns ju människor som lider kraftigt, säger Saffron O’Neill, forskare vid University of Exeter i Storbritannien, till TT.
Plask och lek
O’Neill och hennes kollegor har undersökt hur nyhetsmedier i Storbritannien, Nederländerna, Frankrike och Tyskland valde bilder i rapporteringen om värmeböljorna 2019. Studien, som ännu inte har granskats av andra forskare för publicering i en vetenskaplig tidskrift, pekar på några tydliga teman.
Det ena är att en majoritet av bilderna tenderade att skildra värmeböljor som något roligt och positivt, ofta med människor som till synes har det bra i eller i närheten av fontäner, simbassänger eller på stranden.
Det andra är att när bilderna väl ansågs göra en koppling till riskerna visades sällan människor utan snarare en termometer mot en bländade sol eller en ilsket röd värmekarta. Fanns en människa med var hon eller han ofta anonym, inte sällan fotograferad i siluett mot himlen.
— De bilderna framställde visserligen värmeböljor som något oroande. Men de var i stor uträckning avpersonifierade, som om människor vare sig är del av problemet eller lösningen.
Tydlig dissonans
Studien inkluderar bara artiklar som nämner såväl "värmebölja" som "klimatförändring". På så sätt ville forskarna hitta relevanta texter som kunde antas göra någon koppling till den ökade risken för längre, mer frekventa och intensiva värmeböljor till följd av klimatförändringarna – och de risker det innebär.
Därför blev O’Neill förvånad över att det i många fall fanns en tydlig dissonans mellan innehållet i texten och valet av illustration. Rubriker och bildtexter kunde berätta om aldrig tidigare skådade temperaturer eller drabbade människor medan bilderna fortfarande var av semesterliknande och obekymrad karaktär.
— Vissa tidningar kunde till och med skriva om dödsfall kopplade till värmen vid sidan av en bild på en människa som plaskar i en fontän.
TT: Vad tror du glappet mellan text och bild beror på?
— Dels tror jag att det är en inställning som är djupt rotad i folksjälen, särskilt i länder i norra Europa. Här är soligt sommarväder något vi längtar efter och som generellt uppfattas som något positivt på grund av vårt historiskt milda klimat, säger O’Neill.
— Dels kan det bero på att reporter och bildredaktör inte alltid hinner prata ihop sig. När det är stressigt kan det vara lätt att be en fotograf att ta en bild på det första som dyker upp i huvudet och som förknippas med värmebölja, vilket kan vara stranden.
O´Neill framhåller att studien inte går ut på att hänga ut medier och uppmana till förbud på bilder på bad. Men hon menar att ett överflöd av den typen av illustrationer – i synnerhet till nyheter om risker kopplade till värmeböljor – missar viktiga delar av berättelsen, särskilt som den extrema hettan kan vara dödlig för utsatta grupper.
Central roll
Det sägs att en bild säger mer än tusen ord. De kan få nyheter att tränga genom bruset och in i människors medvetande – många kan fortfarande se de rykande tvillingtornen på Manhattan eller den napalmbrända flicka som flyr bomber i Vietnam framför sig.
Den typen av starka bilder blir en del av vårt kollektiva minne och O’Neill anser att bilder som skildrar klimatförändringarnas effekter kan ha samma makt att påverka.
— Bilder spelar en central roll för hur vi uppfattar och tänker på klimatförändringarna. De berättar för oss vad som är viktigt, säger hon.
— Jag tror att vi behöver mer bilder som skildrar människor som är sårbara inför effekterna av värmeböljor. Dessutom saknas ofta bilder som visar en hoppfull framtid genom åtgärder vi kan vidta för att anpassa oss, som exempelvis grön arkitektur som kan mildra värmeeffekten i den grå betongen.
