Dämpade skattehöjningar när Vänsterpartiet går till val
Vänsterpartiet har gjort flera förändringar i sin skattepolitik. När partiet går till val bygger det på lägre skattehöjningar än tidigare år.
– Vi har prioriterat bland våra reformförslag, säger V:s ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.
Förändringarna, som Dagens industri (Di) rapporterat om, finns med i partiets nya riktlinjer för den ekonomiska politiken som ska presenteras innan valet.
En är att Vänsterpartiet inte längre driver att införa nya inkomstgränser för statlig skatt.
Tidigare har partiet drivit två nya skiktgränser där den statliga inkomstskatten plussas på med 5 procentenheter vid månadsinkomster på 62 000 respektive 85 000 kronor.
Det förslaget skulle dra in 11 miljarder till statskassan. Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati uppger dock att partiet hellre ser att man fasar ut rot-avdraget och avskaffar rut-avdraget.
Vänsterpartiet vill se högre tak på ISK-konton
Vänsterpartiet har också ändrat sig när det gäller skatt på sparande på så kallade ISK-konton. Tidigare ville partiet ta ut kapitalskatt på vinster från summor på över en miljon kronor på kontot. Nu föreslår partiet att taket ska vara till två miljoner.
En tredje förändring i V:s skattepolitik är att man nu kan tänka sig att låta bolagsskatten vara oförändrad, i stället för att höja den till 22 procent.
— Vi tycker att det är är skatter som kan och bör höjas, men vi är inte religiöst bundna till en specifik skatt, säger Ali Esbati, som till viss del ser det som en förberedelse inför förhandlingar efter ett val.
— Eftersom vi ser att det är rimligt att vi ska sitta i en regering, vilket kommer innebära förhandlingar, är det klart att vi ser över vilka reformer som är viktigast för oss.
Vänsterpartiets skattehöjningar: Från 75 till 60 miljarder
Förra hösten presenterade partiet förslag på skattehöjningar på totalt 75 miljarder netto. Nivån under kommande mandatperiod kommer att ligga lägre än så, från knappa 50 miljarder netto nästa år till höjningar upp mot 60 miljarder 2026.
Enligt Ali Esbati handlar det om att man har prioriterat och vässat intäkts- och utgiftssidan.
— För oss är det fortfarande väldigt centralt att välfärden får ordentliga tillskott och det som krävs att vi inte får fler nedskärningar, utan tvärtom fler anställda.
