Experten: Tydliga sjukvårdslöften saknas i valet
Vårdkaos med långa väntetider, överfulla akuter och omfattande läkarbrist. Sjukvården ligger i topp på väljarnas priolista. Men konkreta vallöften från riksdagspartierna lyser i stort med sin frånvaro.
Tusentals allmänläkare saknas i primärvården. Vad vill ni göra åt saken?
S: Mer resurser till primärvården. Förstärk kompetensförsörjningen. Rätten till fast läkare måste tydliggöras.
MP: Ge primärvården rejäla resurser så att läkarna får goda arbetsvillkor och goda förutsättningar att göra sitt jobb.
V: En långsiktig nationell plan för utbildning för läkare. Förbättrade arbetsvillkor.
C: Utbilda fler läkare, men satsningar på fler läkare ska riktas mot konkreta behov.
L: Vill i lag säkra arbetsvillkor, fortbildning och utbilda fler specialister i allmänmedicin.
M: Utbilda fler allmänläkare. Långsiktigt hållbara arbetsvillkor i primärvården.
KD: Bättre arbetsvillkor. Varje region ska snarast arbeta för att nå riktmärket om 1 100 invånare per allmänspecialist.
SD: Mer resurser till vården för att behålla personal. På längre sikt behövs ett ökat statligt ansvar.
Fyra av tio väntar för länge på operation/specialiståtgärd. Hur ska ni lösa problemet?
S: Fortsatta investeringar i sjukvården och förbättringar i arbetsmiljö och villkor. Regionerna behöver samarbeta mer om ledig kapacitet.
MP: Satsa statliga pengar på nyanställningar och högre löner. Från och med 2026 40 miljarder årligen. Rikskö för bland annat cancervård.
V: Kraftfullt öka vårdens resurser. Efter år av marknadslösningar, nedskärningar och privatiseringar måste politiken ta tillbaka kontrollen.
C: Rätt att välja slutenvård i hela landet. Bygg ut 1177 till en nationell portal där patienten kan jämföra kvalitet och tillgänglighet.
L: Minskad byråkrati ger bättre arbetsvillkor, därmed kortare köer. Strategiska pengaöverföringar från Försäkringskassan till vården.
M: Laglig rätt att söka specialistvård i hela landet. Hemregionen får stå för resekostnaderna. En nationell digital patientportal.
KD: En nationell vårdförmedling. Staten sänder ut förfrågan om ledig kapacitet och den som väntat längre än 90 dagar kontaktas.
SD: På kort sikt mer resurser och ett effektivt användande av resurser. På längre sikt ett tydligare statligt ansvar.
18 av landets 21 regioner har brist på disponibla vårdplatser. Viktigaste åtgärden för att få fler vårdplatser?
S: Förbättra kompetensförsörjningen. Regionerna behöver samarbeta mer om ledig kapacitet.
MP: Nyanställningar och satsningar på personalens arbetsvillkor och löner. Satsa på primärvården.
V: Satsa på vårdpersonalen. Fler kollegor, högre löner och förbättrade anställningsvillkor.
C: Inför en platsmiljard till de sjukhus som når målet om 90 procents beläggning. Bygg ut hemsjukvården för äldre.
L: Nationell satsning med långsiktig finansiering. Bättre villkor för personal.
M: Regionerna måste bli mer attraktiva arbetsgivare med bättre arbetsvillkor och arbetsmiljöer.
KD: Förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor för vårdpersonal. Öka anslaget till regionerna från en till tre miljarder för detta.
SD: En fråga om personalens villkor och arbetsmiljö. På nationell nivå behöver man tillföra mer pengar.
Ska staten ta över ansvaret för vården?
S: Nej. Däremot behövs mer statlig styrning av sjukvården och bättre samarbete mellan regionerna.
MP: Nej.
V: Nej. Däremot bör att staten ta ett större ansvar för styrningen nationellt och finansieringen av vårdens centrala funktioner.
C: Nej.
L: Utförandet ska vara regionalt, men staten måste ta större ansvar för bland annat beredskap, kompetensförsörjning och högspecialiserad vård.
M: Nej. Men finns behov av ett mer tydligt nationellt ledarskap för att till exempel kapa och korta vårdköerna.
KD: Ja. Det behövs ett sammanhållet sjukvårdssystem, inte 21 olika.
SD: Staten bör ta ett större ansvar. Delvis förstatligande enligt norsk och dansk modell.
Ska privata sjukförsäkringar förbjudas inom offentligt finansierad vård?
S: Ja. Systemet med privata sjukvårdsförsäkringar tränger ut patienter i störst behov av vård.
MP: Inte tagit ställning. Välkomnar att ett förbud utreds.
V: Ja. Vård ska ges utifrån behov.
C: Nej. Problemet i sjukvården är köer, inte att arbetsgivare betalar vård för sina anställda.
L: Nej. Skattefinansierad vård ska vara så bra att det inte behövs, men bör inte förbjudas.
M: Nej. Men allvarligt att så många gör bedömningen att man är villig att betala för sin vård två gånger.
KD: Lös den offentligt finansierade vårdens brist på tillgänglighet, då minskar skälet till att betala en gång till för vården.
SD: Nej.
Ska notan för digitala besök hos privata nätläkare bekostas av skattemedel?
S: Frågan bör lösas av regionerna.
MP: Bara om det är uppstyrt med avtal med regioner eller på annat sätt reglerat.
V: Nej. Resurser som behövs till människor med stort behov av vård ska inte gå till nätläkartjänster för att behandla vanlig snuva.
C: Ja.
L: Ja, men med rimlig ersättningsnivå.
M: Ja. Men nationella modeller för ersättningen till digital vård behövs.
KD: Ja, men någon form av behovsbedömning behövs.
SD: Ja. Men systemet behöver ses över så att man kommer bort från eventuella incitament att missbruka det.
Sjukvården har blivit en allt viktigare fråga för väljarna de senaste decennierna. Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson är det ett uttryck för att välfärden i allmänhet väger tungt för svenska väljare.
— Sjukvården blir en samlingskategori för allt som har med primärvård, äldreomsorg och hälsa att göra. Väljarna förväntar sig tillgång till god vård i välfärdsstaten Sverige, säger Ekengren Oscarsson, som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
I årets val är det framför allt Kristdemokraterna (KD) som satsat på vården och upprepat sitt krav på ett förstatligande av sjukvården. Även Socialdemokraterna jagar väljare med budskapet om att "ta tillbaka kontrollen över välfärden", där man bland annat vill stoppa privatiseringar av akutsjukhus och gräddfiler i vård och omsorg.
Saknas tusentals läkare i Sverige
Svensk sjukvård hör till de bästa i världen, men tydliga brister finns.
- Fyra av tio patienter väntar längre på operation eller åtgärd inom specialiserad vård än vårdgarantins 90 dagar, enligt Socialstyrelsen.
- 18 av landets 21 regioner har brist på disponibla vårdplatser, enligt Inspektionen för vård och omsorg. Ofta som en följd av brist på personal.
- Bara 26 procent har en fast läkarkontakt, trots att patienter numera enligt lag har rätt att välja en fast vårdkontakt på sin vårdcentral.
- Inom primärvården saknas 6 000 allmänläkare om varje läkare inte ska behöva ansvara för mer än 1 000 invånare (Socialstyrelsens nya riktmärke är 1 100 invånare per allmänläkare).
Saknas konkret sjukvårdspolitik
Ändå är konkret sjukvårdspolitik inte särskilt synlig i valrörelsen. Det beror mycket på att partierna inte bjudit upp varandra till dans, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
— För att det ska bli riktig konflikt och medierna ska börja skriva om sjukvårdsfrågorna måste ju båda sidorna vilja prata. Och bedömningen är att högersidan inte vill prata så mycket om fördelningspolitik. Man vill inte i onödan lägga upp en smash för Socialdemokraterna att ställa skattesänkningar mot välfärdssatsningar.
"Det som engagerar är vårdköerna"
Samtidigt är väljarna sannolikt mindre intresserade av förvaltningstekniska frågor, som KD:s förslag om att förstatliga sjukvården, bedömer han.
— Det brukar inte engagera massorna. Det som engagerar är vårdköerna. De flesta har en anhörig som står i kö om man inte gör det själv. Där finns en personlig relation till vården.
Henrik Ekengren Oscarsson konstaterar att det i princip saknas tydliga och handfasta vallöften inom sjukvårdspolitiken.
— Alla vill korta vårdköerna, det är ingen som vill förlänga dem. Men det finns inga skarpa förslag om till exempel husläkarsystem som i Tyskland.
Samtidigt växer antalet svenskar som tecknar en privat sjukvårdsförsäkring. I slutet av förra året var de över 700 000. Socialdemokraterna går till val på att förbjuda dessa försäkringar inom offentligt finansierad vård, med argumentet att ingen ska kunna köpa sig före. De borgerliga partierna har dock tidigare pekat på att S inte kunnat visa att så är fallet.
Notan för vård växer
Ytterligare en vårdfråga som väckt debatt är nätläkarna. Ett digitalt besök hos Kry, Min doktor och de andra nätläkarbolagen bekostas med skattemedel av patientens hemregion, och i takt med att besöken ökat har regionernas notor växt. År 2021 låg kostnaden på 800 miljoner kronor, vilket uppgår till 1–2 procent av regionernas primärvårdsbudget, enligt Konkurrensverket.
Bara Vänsterpartiet säger i dag klart nej till att privata nätläkare ska bekostas med skattemedel. Flera andra säger sig vilja se över systemet.
Ansvaret för sjukvården ligger primärt på regionerna. Men enligt Ekengren Oscarsson uppfattar ändå många väljare sjukvårdspolitiken som nationell.
— Då handlar det mycket om att sjukvården ska vara likvärdig över hela landet.
