Fredag 2 Dec
Stockholm

Vågar inte gå ut när livsviktig medicin tar slut

Redan första halvåret i år hade 590 ärenden kring restanmälda läkemedel registrerats.
Redan första halvåret i år hade 590 ärenden kring restanmälda läkemedel registrerats. Foto: TT

Allt fler läkemedel saknas på svenska apotek. Bland annat går flera vanliga epilepsiläkemedel inte att få tag på och bland patienterna växer oron.Om sju dagar har jag inga läkemedel och då kommer jag inte våga lämna hemmet, säger Anna Eksell.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Fakta: Epilepsi

Vid epilepsi uppstår en slags obalans mellan nervceller. Vissa nervceller blir överaktiva och då uppstår ett epileptiskt anfall.

Hur anfallen blir beror på i vilken del av hjärnan den epileptiska aktiviteten äger rum. Därför indelas epileptiska anfall i två huvudtyper:

Generaliserade anfall, då stora delar av hjärnan är inblandad från anfallets start.

Fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan.

Epilepsi behandlas främst med läkemedel, så kallade antiepileptika. Dessa förebygger och minskar risken för anfall så länge man tar dem. De måste tas regelbundet, ibland flera gånger per dag.

Behandlingen minskar den elektriska retbarheten i hjärnan så att anfall inte uppstår lika lätt. Det finns över 20 olika epilepsiläkemedel som alla har lite olika effekt och olika biverkningar.

Källor: 1177 och Hjärnfonden

Flera av de vanliga läkemedlen som används av personer med epilepsi är slut och detta har skapat stor oro hos patienter som i många fall riskerar anfall och kramper utan sina mediciner.

— Många av våra medlemmar vittnar om hur de jagat runt på olika apotek för att få tag på sina läkemedel. I många fall är de helt slut, vilket är oerhört allvarligt eftersom det inte bara går att byta medicin, säger Sofia Segergren, förbundssekreterare på patientföreningen Svenska epilepsiförbundet.

Det har skett en kraftig ökning av antalet mediciner som är restnoterade hos Läkemedelsverket och som alltså inte går att få tag i på apotek, rapporterade Ekot i Sveriges Radio häromdagen. I nuläget rör det sig om närmare 500 läkemedel.

Tar tid att prova ut

Enligt regelverket är läkemedelsföretag skyldiga att meddela Läkemedelsverket om en vara inte kommer att kunna levereras minst två månader innan det sker.

Vid epilepsi har patienterna ofta provat ut sin behandling under en längre tid och små förändringar kan få stora konsekvenser. Då är två månaders varsel alldeles för kort tid.

Anna Eksell har haft epilepsi sedan hon var barn. Hon tar sitt läkemedel morgon och kväll och fick för en månad sedan veta att medicinen var restnoterad. När hon senast gjorde ett byte av läkemedel resulterade det i att hon blev inlagd på sjukhus med upp till 20 anfall per dygn.

— Eftersom det är så komplicerade behandlingar som är livsviktiga skulle jag önska att det fanns en krisberedskap. Två månader räcker inte för att prova ut ett annat. Sedan är ju risken att det också blir restnoterat, säger Anna Eksell.

Läkemedlen mot epilepsi påverkar nervsystemet och ofta krävs en långsam utfasning av ett preparat och en långsam upptrappning av ett nytt.

— Dessutom behöver man ofta ha kontakt med en neurolog för att göra ett byte. Många medlemmar berättar att allmänläkare på vårdcentralerna inte själva vill byta ut ett läkemedel mot ett annat. Och eftersom det är brist på neurologer kan det vara många veckors väntan innan man får hjälp, säger Sofia Segergren.

Orolig omvärld spelar in

För de fem restnoterade läkemedel som Epilepsiförbundet tar upp som exempel varierar prognosen för när de väntas finnas på apoteken, från november till januari nästa år. Vissa har varit slut sedan i våras. Enligt Läkemedelsverket är orsakerna komplexa och handlar inte enbart om brist på enskilda råvaror.

— En förklaring är den allmänna oron i världen, energipriser och inflation som får konsekvenser även för läkemedelsproduktion och leveranser, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket.

Ett återkommande problem är att läkemedelsföretagen inte meddelar en restnotering i tid. I omkring 66 procent av fallen kommer beskedet när bristen redan är ett faktum. Då blir det omöjligt för vården och patienterna att vara förberedda.

— Jag har tyvärr svårt att tro att restnoteringarna minskar på kort sikt. Men det jobbas på många olika håll för att det ska bli bättre och vi har ständig dialog med apotek, läkemedelsföretag, distributörer, vården och patientföreningar, säger Johan Andersson.

Anna Eksell har tabletter till ytterligare en knapp vecka när TT pratar med henne.

— Sedan vet jag inte vad som händer. Att gå till jobbet eller ens sova själv kommer inte att gå om jag skulle få ett kraftigt anfall, säger hon.

TT
Kommentera
Kopiera länk
Dela

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.