Invasiva främmande arter är arter som med hjälp av människan förflyttas från sin ursprungsmiljö till en ny omgivning där den sprider sig snabbt och, enligt Naturvårdsverket, "orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa vilket medför stora kostnader för samhälle och enskilda".
Myndigheten beskriver dessa invasiva främmande arter som ett av de största hoten mot biologisk mångfald på vår planet och beskriver vidare hur det krävs ett omfattande samarbete för att råda bot på problemet som arterna utgör.
Som en del i arbetet för att stoppa spridningen av invasiva främmande arter har EU, sedan flera år tillbaka, haft en förteckning över sådana arter. Detta för att unionens medlemsländer ska ha samma krav och förbud när det kommer till exempelvis import, odling och försäljning av arterna.
Bland arterna på EU:s förteckning, som uppdateras med jämna mellanrum, finns till exempel följande:
- Mårdhund (Nyctereutes procyonoides)
- Bisam (Ondatra zibethicus)
- Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
- Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
- Gul skunkkalla (Lysichiton americanus)
- Gudaträd (Ailanthus altissima)
- Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)
- Smal vattenpest (Elodea nuttallii)
- Sydfyrling/vattenkrassula (Crassula helmsii)
- Vattenhyacint (Pontederia crassipes)
Och nu tillkommer ytterligare ett gäng arter på en ny nationell förteckning över invasiva främmande arter.
Därför gör man en nationell lista på invasiva främmande arter
Det var den 1 april som regeringen fattade beslut om en ny förordning gällande främmande invasiva arter, där en nationell förteckning av sådana arter ingår. Tanken är att den här förteckningen ska göra det möjligt att vidta åtgärder mot arter som utgör ett problem i Sverige, men som inte finns med på EU:s förteckning.
– EU:s förteckning utgår från den samlade riskbilden i hela unionen. Med en nationell förteckning kan vi nu hantera arter som utgör en tydlig risk i svenska land- och vattenmiljöer. Det gör att vi kan sätta in åtgärder tidigare för att förhindra att arterna får fäste och påverkar den biologiska mångfalden, berättar Henrik Lange, nationell samordnare för landlevande invasiva främmande arter hos Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Det får man inte göra med arterna på listan
Den nya nationella förteckningen innebär i praktiken att fler arter kommer att omfattas av reglerna som gäller invasiva främmande arter. Man kan, enligt Naturvårdsverket, säga att arterna på den nya listan generellt inte tillåts att:
- Föras in i landet.
- Hållas, även om det är en sluten förvaring.
- Födas upp, även om det sker genom sluten förvaring.
- Transporteras, med undantag för transport till anläggning i samband med utrotning.
- Släppas ut på marknaden.
- Användas eller utbytas.
- Reproducera sig, växa eller odlas, även om det är i sluten förvaring.
- Släppas ut i miljön.
Djurarterna på Sveriges nya förteckning över invasiva främmande arter
På den nya nationella förteckningen finns 34 arter, varav 23 är djur. Samtliga djur är vattenlevande.
- Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
- Silverruda (Carassius gibelio)
- Muksun (Coregonus muksun)
- Peledsik (Coregonus peled)
- Amerikansk hummer (Homarus americanus)
- Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
- Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
- 10 arter av väderfiskar (Misgurnus spp.)
- Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
- Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
- Knölskallelöja (Pimephales promelas)
- Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
- Apelsinläpp (Rapana venosa)
- Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)
Hade du koll på den nya nationella förteckningen? Kommentera nedan!
