Många snabba med anmälan till högskoleprovet
Många satt beredda samma sekund som anmälan till vårens högskoleprov öppnade. Men det finns inget skäl att stressa - platserna kommer inte att ta slut.
Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans att komma in på en högskoleutbildning med högt söktryck.
Ett högskoleprovsresultat ger däremot inte behörighet till högskolestudier. Det kan alltså inte ersätta gymnasiebetyg eller motsvarande som visar att den sökande har relevanta förkunskaper (behörighet).
Giltighetstiden för resultat på provet är åtta år. Om provet skrivs flera gånger gäller det bästa resultatet.
Från och med 2022 kan bara de som fyller minst 18 år under året skriva provet.
Under 2020–2021 kunde endast ett begränsat antal personer anmäla sig till provet. Begränsningarna infördes av smittskyddsskäl under pandemin. Provskrivarna fördelades också på två provtillfällen. Detta gällde till och med våren 2022.
Vårens prov skrivs lördagen den 25 mars. Det går att anmäla sig fram till och med den 17 januari.
När anmälan öppnade på tisdagsmorgonen blev det segt i systemet på grund av hög belastning. Det uppstod också problem med betalningar, på så sätt att vissa inte fick bekräftelse, meddelades på hogskoleprov.nu, webbsidan för anmälan.
Men ganska snart lättade trycket, enligt Universitets- och högskolerådet (UHR) som ansvarar för högskoleprovet. Att så många slängde sig på anmälan tolkar myndigheten som oro för att platserna ska ta slut. Men detta kommer alltså inte att ske. De begränsningar som av smittskyddsskäl fanns under pandemin är borttagna sedan ett år.
Å andra sidan har anmälningsavgiften höjts från 450 kronor till 550 kronor.
Möjlig ökning
Våren 2022 anmälde sig 74 500 personer till högskoleprovet, den högsta siffran sedan 2018. Provet hålls också på hösten, men då brukar färre anmäla sig.
Hur många som nu anmäler sig, och senare också skriver provet den 25 mars, återstår att se. Anmälningstiden går ut vid midnatt den 17 januari.
— Vi väntar oss eventuellt en ökning med tanke på konjunkturläget, säger Susanne Wadsborn Taube, avdelningschef vid UHR, och syftar på att fler brukar söka sig till högskolan när varslen ökar.
Alla som fyllt 18 år kan skriva provet, oavsett framtidsplaner. Intresset för att skriva det brukar vara stort, trots att det till många högskoleutbildningar räcker med gymnasiebetyg eller motsvarande för att komma in.
Aldrig en nackdel
Ett bra högskoleprovsresultat kan däremot bli avgörande i konkurrensen om en plats på de riktigt attraktiva utbildningarna. Vanligen brukar minst en tredjedel av studieplatserna vikas åt högskoleprovsgruppen. Ibland används också provresultatet för att göra ett urval bland dem med samma meritvärde i betygsgruppen.
— Sverige har väldigt många utbildningar där det inte råder konkurrens om platserna. Men är det konkurrens är det aldrig en nackdel att skriva högskoleprovet, säger Susanne Wadsborn Taube.
Hon tipsar också om att öva på de gamla prov som UHR tillhandahåller på studera.nu.
— Det brukar löna sig. Och skriver man dåligt första gången ska man inte ge upp. Resultaten brukar bli bättre och bättre för varje gång man skriver. Och ett dåligt resultat spelar ingen roll, det ligger en aldrig till last när man söker till utbildningar.
