Forskare: Färre brott med bättre ungdomsvård

Barn som hamnar i samhällsvårdens försorg har det senare i livet svårare på arbetsmarknaden, har mer psykiska problem, lägre utbildningsnivå och begår oftare brott.

Bland barn födda 1990 och 1991 som placerats på HVB-, Sis- eller familjehem innan de fyllde 20 var risken tre till tio gånger högre att dömas för brott i åldern 20 och 25, enligt en ny rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).

Kan vården rentav vara skadlig, frågar sig somliga. Tveksamt, säger Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, som författat rapporten.

— Till stor del handlar det om att de här barnen kommer från missförhållanden som leder till att de placeras i samhällsvården – och även till att de begår brott i framtiden.

"Det går sämre"

— Men även om inte samhällsvården har orsakat det brottsliga beteendet så har den i många fall inte förbättrat det. Vi har inte behandlat de här personerna, det går inte bättre för dem, det går sämre.

Forskningen visar att vård av hög kvalitet minskar risken för framtida kriminalitet. Klart är också, säger han, att vård i familjehem i de allra flesta fall är att föredra framför att placeras på institution.

Lindquist förespråkar därför en utbyggnad av så kallade förstärkta familjehem, en befintlig modell där socialsekreterare arbetar nära ett mindre antal barn och har en mer aktiv roll i att se till att åtgärderna hela tiden anpassas till individens behov.

— Socialsekreteraren följer upp med skolan, med hälsovården och kan även hjälpa fosterfamiljen och den biologiska familjen med vård och behandling.

Resurskrävande, men enligt Lindquist något som visat sig fungera.

Inte bara gängkriminella

Allt fler pojkar döms för grov gängrelaterad brottslighet till sluten ungdomsvård. Oroliga röster höjs för att ungdomshemmen kan bli platser där unga socialiseras in i kriminalitet.

Risken finns att institutionsvård förvärrar situationen för tonårskillar med ett kriminellt förflutet. Så även för det Lindquist kallar "negativa kamrateffekter", exempelvis när en ung person med psykiska besvär placeras tillsammans med en äldre kriminell person. Men att så sker i någon större utsträckning går inte att slå fast, säger han.

Varje år får runt 30 000 barn vård inom samhällsvården, varav runt tusen inom Sis. Förra året dömdes ett 50-tal personer till sluten ungdomsvård för brott. Problemet han vill belysa med sin rapport, säger han, är betydligt större än den i sammanhanget mycket lilla gruppen.

— Den problematiken finns och är superallvarlig, men om man lyfter blicken så rör det här många fler barn. Barn som inte har gjort något fel, men som vi placerar för att skydda dem från dåliga hemmiljöer – då måste vi ta hand om dem.

Mer resurser

I rapporter från myndigheter och departement har det enligt Lindquist gång på gång konstaterats att barn placerade i samhällsvården får sämre utbildning och sämre hälsovård än andra.

För att förbättra deras livsmöjligheter ser han bara en lösning: mer pengar.

— Vissa av de här barnen får inte gå till tandläkaren, andra får inte stöd nog att klara skolan. Det mest avgörande för framtida brottslighet är att inte misslyckas i skolan när man är ung. Gör du det har du en mycket högre sannolikhet att begå brott som äldre.