Från och med i dag: Skärpta regler för flera växter & djur

Från och med i dag, den 15 maj, gäller nya regler för flera invasiva främmande arter i Sverige.

Detta sedan en ny svensk förordning om invasiva främmande arter träder i kraft. I samband med det får Sverige också, för första gången, en egen nationell förteckning över invasiva främmande arter.

På den nya listan finns totalt 34 arter. Det handlar om både växter och djur som bedöms kunna orsaka särskilt stora problem i Sverige, men som inte sedan tidigare finns med på EU:s gemensamma förteckning över invasiva främmande arter.

MISSA INTE: Har du en sjuk förälder? Nya vårdkravet kan bli viktigt

Sverige får egen förteckning över invasiva främmande arter

Sedan tidigare har alltså EU en förteckning med arter som medlemsländerna ska stoppa, begränsa eller hantera på ett enhetligt sätt. Där finns till exempel arter som mårdhund, bisam, jätteloka, jättebalsamin, signalkräfta och gul skunkkalla.

Men enligt Naturvårdsverket finns det också arter som inte nödvändigtvis bedöms som ett lika stort hot i hela EU – men som kan göra stor skada just i svenska land- och vattenmiljöer. Det är därför Sverige nu får en egen nationell lista, anpassad efter svenska förhållanden.

Det innebär att arter som kan vara särskilt problematiska här i Sverige nu kan omfattas av regler, även om de inte finns med på EU:s gemensamma lista.

– Att den nationella förteckningen nu börjar gälla är ett viktigt steg för att stärka skyddet av biologisk mångfald. Den ger oss bättre möjligheter att agera tidigt och mer träffsäkert innan dessa arter hinner etablera sig i ännu större skala, säger Henrik Lange, nationell samordnare för landlevande invasiva främmande arter på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

MISSA INTE: Man stal el för över 300 000 kronor – ny mätning avslöjade

Invasiva främmande arter hotar den biologiska mångfalden

En invasiv främmande art är en art som med människans hjälp har flyttats från sin naturliga miljö till en ny plats, där den sedan kan sprida sig snabbt. Problemet är att sådana arter kan tränga undan inhemska växter och djur, förändra ekosystem, skada infrastruktur och i vissa fall även påverka människors hälsa.

Naturvårdsverket beskriver därför invasiva främmande arter som ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Arterna kan också orsaka stora kostnader för både samhället och enskilda personer.

Den nya svenska förteckningen ska därför göra det lättare att sätta in åtgärder i tid – innan arterna hinner sprida sig mer eller bli ännu svårare att hantera.

– Vi har utgått från Artdatabankens riskklassificering, gjort samhällsekonomiska analyser och samrått med experter och berörda aktörer för att identifiera de arter som utgör störst risk i Sverige, säger Lina Tomasson, nationell samordnare för vattenlevande invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten, i pressmeddelandet.

MISSA INTE: Vanliga grillprylen granskas efter svåra skador

34 arter på den nya nationella listan över invasiva främmande arter

Av de 34 arterna på listan är nio landlevande arter och 25 vattenlevande arter. Bland de landlevande arterna finns flera växter som många svenskar känner igen. Det gäller bland annat blomsterlupin, vresros, kanadensiskt gullris och höstgullris.

Blomsterlupinen är kanske en av de mest omdiskuterade arterna på listan. Den växer ofta längs vägkanter och på öppna marker, och uppfattas av många som ett klassiskt sommarinslag. Samtidigt kan den sprida sig kraftigt och konkurrera ut andra växter, vilket i sin tur påverkar den biologiska mångfalden.

Även vresros, som ofta förekommer vid kuster och stränder, finns med på listan. Den kan bilda täta bestånd och förändra livsmiljöer för andra växter och djur.

MISSA INTE: Elever kan skickas till akutskola 2026 – så fungerar nya regeln

Amerikansk hummer är ett exempel på en art som kan bli problematisk om den sprids i svenska vatten. Den kan bland annat konkurrera med europeisk hummer och riskera att påverka ekosystemen i havsmiljön.
Svartmunnad smörbult är ett annat exempel. Arten har redan uppmärksammats i Sverige eftersom den kan sprida sig snabbt och påverka andra fiskarter och bottenlevande djur.

MISSA INTE: Energidrycker kan få nya förbud – ministern slår larm

Det här blir förbjudet att göra med de invasiva främmande arterna

För arterna på den nya nationella förteckningen gäller flera förbud. De får bland annat inte avsiktligt föras in i Sverige, hållas, födas upp, säljas, användas, transporteras eller släppas ut i miljön. De får inte heller tillåtas reproducera sig, växa eller odlas – inte ens om det sker i sluten förvaring.

Det innebär att det till exempel inte är tillåtet att plantera blomsterlupin, vresros eller kanadensiskt gullris i trädgården, om arten finns med på den nationella förteckningen. Det är inte heller tillåtet att aktivt sprida växterna, exempelvis genom att flytta jordmassor, ge bort plantor, så frön eller plantera dem på nya platser.

För privata fastighetsägare finns dock ett viktigt undantag. Den som redan har en art från den nationella förteckningen på sin fastighet måste inte automatiskt ta bort den, utan de får fortsatt växa och föröka sig.

"Det är däremot inte tillåtet att odla arterna, alltså är det aktiva handlandet fortsatt förbjudet. Trots undantaget från förbudet att låta växa och föröka sig ska privata fastighetsägare och nyttjanderättshavare vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att förekomster av arter sprider sig från fastigheten", skriver myndigheten vidare i pressmeddelandet.

Även för företag finns undantag. Om man som företag till exempel importerar eller för in levande amerikansk hummer för kokning kan man söka tillstånd om undantag.

MISSA INTE: Fackavgiften kan ändras – datumet alla bör ha koll på