Utrikesfödda nekas oftare assistansersättning
Andelen som får nej på sin ansökan om assistansersättning har minskat, men majoriteten av de ansökande får fortsatt avslag, visar en ny rapport från Försäkringskassan. Det finns också skillnader mellan olika grupper i befolkningen.
Den som har en funktionsnedsättning och behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka kan ha rätt till assistansersättning för att hantera ett antal behov.
Det gäller bland annat behov av hjälp med andning, personlig hygien, att äta och dricka, av- och påklädning samt kommunikation med andra.
Ansvaret för personlig assistans är i dag delat mellan stat och kommun. En statlig utredning har föreslagit att Försäkringskassan ensam ska ansvara för personlig assistans.
Källa: Försäkringskassan
— Vi ser att utrikesfödda ansöker i större utsträckning, de får oftare avslag och har mer sällan stöd från samhället, säger Sebastian Ghannad, analytiker och projektledare för rapporten.
Försäkringskassan vet inte vad som orsakar skillnaderna, men generellt ser myndigheten att många ansökande inte lever upp till lagkraven. Enligt Sebastian Ghannad kan det tyda på att det finns en okunskap om ersättningen.
Enligt rapporten är den höga andelen avslag problematisk både för individen och samhället. Vid väntan på beslut eller vid ett avslag kan det till exempel innebära att anhöriga måste ansvara för att ge personlig omsorg. År 2021–2022 var den genomsnittliga handläggningstiden nära 110 dagar.
Bland de yngsta barnen, i åldrarna 0–6, har andelen avslag sjunkit de senaste åren och den gruppen har också lägst andel avslag.
— Minskningen av andelen avslag sammanfaller med lagändringar som har gjort att man kan få hjälp med andning och sondmatning, säger Sebastian Ghannad.
