Kriminalvården i stabsläge – akut platsbrist
Det råder akut platsbrist på anstalter och häkten och Kriminalvården går upp i nationellt stabsläge för att hantera situationen. Inflödet ökar i en takt där vi inte hänger med fullt ut, säger Susanne Wedin på Kriminalvården.
Kriminalvården planerar för att kraftigt utöka dagens anstalts- och häktesplatser för att hantera det ökade antalet intagna som väntas av bland annat Tidöavtalets reformer.
Enligt myndighetens kapacitetsrapport från i december ska platserna öka från 9 000 till 27 000 inom tio år.
Kriminalvården har lidit av platsbrist länge, men situationen har förvärrats det senaste året. Nu blir bland annat ett stort antal häktade kvar i arrester i stället för att placeras i häkte, eftersom platser saknas.
Enligt de senaste siffrorna var beläggningsgraden på häkten och anstalter 116 respektive 125 procent. Myndighetens prognos visar att platsbristen kommer fortsätta förvärras.
— Vi har nått en gräns där beläggningsläget börjar bli så kritiskt och marginalerna så små att det finns en påtaglig risk för att vi inte klarar vårt uppdrag, säger Susanne Wedin, direktör för avdelningen för häkte, anstalt och frivård.
Allvarligt och akut
Vad innebär det?
— Det tar tid att bygga nya platser och det vi har förlitat oss väldigt mycket på i det korta perspektivet är att dubbelbelägga inom redan befintliga anstalter och häkten. Där har vi fått en del oroande tecken på att det här kan bli kraftigt försenat i olika avseenden. Därför bedömer vi nu att läget är väldigt allvarligt och akut.
Generaldirektör Martin Holmgren beslutade under tisdagen att en nationell incidentledningsstab ska inrättas. Staben ska verka till och med den 31 maj och ska "arbeta med platsutnyttjande och akut platstillskapande" på kort sikt.
— Det handlar exempelvis om att stärka samordningen så vi får helhetsbilden över hela landet. Det gör också att vi har möjlighet att samordna alla dagar, dygnet runt, säger Wedin.
Har kontroll
Hon menar att de trots det akuta läget har kontroll över situationen.
— Vi har skickliga medarbetare som varje dag jobbar med ett högt säkerhetsmedvetande. Men det är ett ansträngt läge och det påverkar alla i verksamheten.
Utöver arbetet med att dubbelbelägga arbetar man med ett 50-tal projekt för att få fram nya platser.
— Det faller successivt ut nya platser, men de stora talen inträffar först om några år. Vi bedömer att 2024 och 2025 kommer vara kritiska för oss, säger hon.
— Vi skannar också av vad det finns för lokaler runtom i landet som skulle kunna komma i fråga, som gamla skolor eller sjukhus, som möjligen skulle kunna vara en lösning. Det arbetet pågår intensivt.
Myndigheten jobbar även för att frigöra platser.
— Det kan handla om att fler får avtjäna slutet av straffet med fotboja eller med någon form av utslussning.
