Johanna Björnheimer på Kvinnojouren beskriver hur ex-partner till kvinnor hon möter trakasseras genom upprepade Swish-överföringar med små belopp som kombineras med hotfulla meddelanden.
Johanna Björnheimer på Kvinnojouren beskriver hur ex-partner till kvinnor hon möter trakasseras genom upprepade Swish-överföringar med små belopp som kombineras med hotfulla meddelanden. - Foto: Johan Nilsson/TT

Utsatta hotas via Swish och barnens onlinespel

De får skrämmande Swish-meddelanden från våldsamma ex och känner sig övervakade av sina förövare när de egna barnen spelar spel online. I sitt arbete på en kvinnojour ser Johanna Björnheimer ständigt exempel på hur kvinnor hotas, trots kontaktförbud.


Det finns två jätteproblem med kontaktförbud, anser hon: Det är väldigt svårt att få – och det ger inte ett fullgott skydd.

— En förövare som inte är så rädd för konsekvenserna bryter ju kontaktförbudet väldigt lätt. Och man kan hitta många andra vägar att komma åt den som är utsatt, säger Johanna Björnheimer, stödutvecklare på Kvinnojouren Lund.

Betraktas på avstånd

Mannen med kontaktförbud kan till exempel låta bli att närma sig bostaden, men stå på avstånd och betrakta den. Han kan skicka fram andra personer, som kanske inte ens behöver säga något, eftersom bara deras närvaro upplevs som hotfull.

— Det är också jättevanligt att man, om man har gemensamma barn, övervakar sitt ex via deras onlinespel eller i samtal med barnen. Man kan också förmedla hotfulla meddelanden genom barnen.

Det är vanligt att man övervakar sitt ex via barnens onlinespel eller i samtal med barnen, säger Johanna Björnheimer på kvinnojouren i Lund.

En kvinna hon träffade nyligen har ett ex som gör Swishöverföringar hela tiden, små belopp som kombineras med hotfulla meddelanden.

Kontaktförbud är lätta att överträda och det är svårt att bevisa när en överträdelse har skett. Ändå innebär det något slags skydd och är en signal från samhället om att situationen tas på allvar, konstaterar hon.

"Är frustrerande"

— Det är frustrerande att det är så allmänt vedertaget att det inte riktigt fungerar.

Riksrevisionen riktar efter en färsk granskning liknande kritik mot hur kontaktförbuden fungerar: Knappt en tredjedel av alla ansökningar leder till kontaktförbud och överträdelser leder sällan till konsekvenser.

Det som behövs, anser Johanna Björnheimer, är långsiktiga stödinsatser för den som utsatts för våld i en nära relation. Allt fokus ligger på att få den som är utsatt att bryta den våldsamma relationen.

— Man pratar så mycket om uppbrottet och att man då kan få skyddat boende. Men vad händer sedan? Man kan inte bo i skyddat boende resten av livet, vad händer efter våldet?

TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!