Ny "myggmaskin" ska bekämpa blodsugarna
En steriliseringsmaskin kan bli det senaste vapnet i kampen mot myggplågan. Mängder av ofruktsamma hanar som släpps ut i det vilda leder till att svärmarna minskar betydligt, visar ny forskning. Det är väldigt spännande och tycks ge goda resultat, säger myggbekämparen Martina Schäfer.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
I en ny studie som utförts av kinesiska forskare presenteras en ny maskin som kan sortera myggpuppor automatiskt. Apparaten har kapacitet att separera åtskilliga miljoner hanpuppor från honpuppor per dag. Detta skulle kunna öka processen mångfalt jämfört med i dag.
De nya fynden kan få betydelse för bekämpningen av zikaviruset och de svåra sjukdomar som myggor för med sig, som malaria och gula febern.
Metoden med steriliserade hanmyggor fungerar bäst som komplement till bekämpningsmedel i relativt begränsade områden, som till exempel i kåkstäder i Sydamerika.
Källor: Forskningsrapporten "Upscaling the production of sterile male mosquitoes with an automated pupa sex sorter" med flera.
Miljontals myggor föds upp i laboratorium där hanpupporna sorteras ut och steriliseras. Metoden är inte ny, men har tidigare krävt stora manuella resurser. Nu har forskare tagit fram en automatisk "puppsorterare" som gör arbetet betydligt enklare och snabbare.
En enda person kan sköta flera maskiner samtidigt, som kan producera upp till 16 miljoner sterila hanmyggor per vecka, skriver de kinesiska forskare som står bakom studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science robotics. Forskarna konstaterade i sina försök att mängden mygg minskade kraftigt, då de honor som parade sig med de steriliserade hanarna inte får någon avkomma.
— I vårt uppdrag ingår att hitta alternativa bekämpningsmedel så detta är helt klart intressant, säger Martina Schäfer, bekämpningsledare vid projektet Biologisk myggkontroll.
"Svårt i Sverige"
Men myggexperten Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är inte lika övertygad om huruvida metoden kan vara effektiv i Sverige. Åtminstone inte när det gäller översvämningsmyggan som skapar stora problem för människor och djur i framför allt i trakterna kring Dalälven.
— Den går inte att föröka i laboratorium och har dessutom en tendens att dra vidare till nya områden. Så även om den skulle gå att föröka skulle det vara svårt att veta var man i så fall skulle släppa ut de steriliserade hanmyggorna, säger han.
Det är oklart varför översvämningsmyggan inte går att föröka i laboratorium. En del myggor har specifika krav på parningsplatser, som att de vill svärma kring buskar i skymningen, uppger Anders Lindström. Hittills har det inte gått att skapa en laboratoriemiljö som gör att dessa myggor känner sig manade att para sig.
Dessutom skulle det krävas "astronomiska mängder" av mygg för att uppnå resultat, enligt Lindström.
Invasiva arter
Mot invasiva myggarter som kyrkogårdsmyggan och tigermyggan skulle den dock kunna vara till hjälp, tillägger han.
— Kyrkogårdsmyggan som håller till just på kyrkogårdar, i parker och i villaområden där det rör sig en hel del människor skulle kunna bli ett problem framöver. Här skulle metoden kanske fungera.
Biologisk myggkontroll har länge förespråkat en användning av metoden med sterila hanmyggor, men har enligt Martina Schäfer hittills haft svårt att få gehör – och de resurser som skulle krävas – från myndigheterna.
