Vapnen i fråga – nio stycken träspjut – hittades i mitten av 1900-talet i en kolgruva i Tyskland.
Tidigare har man trott att de användes för runt 300 000 år sedan, men först nu har man kunnat fastslå att spjuten "bara" är 200 000 år gamla – och härstammar från neandertalarna. Det visar en datering som Lunds universitet har medverkat i.
"Resultaten fördjupar vår förståelse för när och hur Homo neanderthalensis började utveckla komplexa sociala beteenden som samarbetsjakt – beteenden som utgör grunden för det mänskliga samhället i dag", säger Zoran Perić i ett pressmeddelande.
Stärker teorier om intelligens
Han menar att upptäckten stärker teorin om att neandertalare kunde jaga på ett sofistikerat sätt. Och att resultaten stödjer synen på dem som intelligenta och anpassningsbara, inte bara robusta överlevare.
"Vi slår fast att neandertalarna för 200 000 år sedan hade den tekniska skicklighet och strategiska planering som krävdes för storskalig storviltsjakt", säger Perić.
Samtidigt ändrar också den nya dateringen bilden av Homo heidelbergensis, den grupp som spjuten tidigare härleddes till.
Tron på att gruppen använde sig av dessa jaktvapen ledde ibland till överdrivna tolkningar av deras kognitiva och sociala förmågor, skriver Lunds universitet i pressmeddelandet.
Avancerad teknik
Den tidigare åldersbestämningen gjordes i mitten på 1990-talet och analysen var inte lika djupgående som den man har gjort nu.
Bland annat har forskarna analyserat aminosyror i materialet, samt jobbat med en mätteknik som daterar materialet genom att exponera det för ljus.
"Med tanke på resultaten och den nya dateringen av spjuten är det inte otänkbart att andra historiska fynd kan få nya åldersbestämningar i takt med att tekniken förfinas", säger Zoran Perić.
