Fritidskortet fanns med i Tidöavtalet och planen var att det skulle införas redan förra året. Men det har varit krångligare än vad Jakob Forssmed räknade med.
— Att göra nya saker i Sverige är väldigt utmanande, att försöka skära igenom gdpr, personuppgifter, lagstiftning och teknik har tagit något längre tid än jag förutsatte, säger han.
Men i höst lanseras det för alla barn i Sverige i åldrarna 8 till 16 år. Stödet ligger på 500 kronor per barn och år för olika fritidsaktiviteter. För barn i familjer som får bostadsbidrag är det årliga stödet på 2000 kronor.
”Tänk vilken skillnad”
— Tänk vilken skillnad för en ensamstående med tre barn, det blir 6000 kronor per år till barnens fritidsaktiviteter, säger Forssmed.
I den gruppen finns enligt Forssmed 120 000 barn.
— Min målbild är att vi ska få upp deltagandet så högt som möjligt bland de barnen, säger han.
Ett liknande test i Norge visade dock att det främst var familjer som hade god ekonomi som använde stödet. Enligt Forssmed berodde det bland annat på att systemet var för krångligt.
— De har fått springa med kvitton och det har krävts en stor administrativ förmåga för att ta del av det där. Därför har vi byggt det på ett sätt så att ingen behöver ligga ute med några utlägg eller springa med några kvitton, säger han.
Varnar för gäng
Flera remissinstanser har också varnat för att gängkriminella kan utnyttja systemet för att komma åt pengarna. Enligt Forssmed har en rad åtgärder vidtagits för att undvika det.
— Det går aldrig att ha ett hundraprocentigt system, men vi har designat betaltjänsten på ett sätt som minimerar till exempel risken för penningtvätt, säger han.
Utöver det måste en förening ha funnits i fem år för att få vara med samt sedan tidigare ha statligt stöd.
— Jag vågar påstå att det här är en mycket välgranskad reform, säger Jakob Forssmed.
Stödet beräknas kosta 800 miljoner kronor per år.
