Syftet med lagen, ”förolämpning mot tjänsteman”, är att stärka skyddet för offentliganställda. Brottet förolämpning mot tjänsteman ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader.
”Få tåla kritik”
Men lagen har fått hård kritik. Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, ser den som en begränsning av yttrandefriheten.
— Det måste finnas marginal för att ge uttryck för vrede så länge det inte övergår i fysiskt våld, säger han till TT.
Även om lagen teoretiskt sett skulle kunna lägga band på en person tror han inte att den i praktiken förebygger det fysiska våld mot tjänsteman som är straffbart sedan tidigare. Att lagen skyddar utsatta yrkesgrupper är heller inget argument, menar han.
— De får finna sig i att ta kritik, säger Joakim Nergelius.
”Allvarlig situation”
I samband med att förslaget till lagstiftningen utreddes gjordes en kartläggning av offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier. Den visade att situationen är allvarlig och bedöms innebära stora risker ur ett samhällsperspektiv, framhåller Irene Sokolow, ställföreträdande presschef vid polisen.
Var gränsen går för vad en förolämpning är får praxis i domstolar visa, menar hon.
— Vi tror nya lagen leder till att fler döms när offentliganställda utsätts för kränkningar, säger hon.
Hon tillbakavisar kritiken av lagen som en inskränkning av yttrandefrihet och åsikten att polis och andra utsatta yrkesgrupper bör tåla att människor uttrycker vrede.
— Redan i dag är det en brottslig handling att förolämpa eller kränka någon, så det finns egentligen inte några yrkesgrupper som ”ska tåla” mer än andra, säger hon.
”Väl avvägd”
Även Socialförvaltningen i Stockholms stad välkomnar den nya lagen. Problemet med att socialsekreterare utsätts för förolämpningar har blivit alltmer aktuellt, enligt förvaltningens kommunikatör Karin Wallander.
— Den desinformationskampanj som bedrivits mot socialtjänsten är ett av skälen till detta, säger hon till TT.
Den lagändring som införs är väl avvägd mellan olika intressen, anser Wallander.
— Det är viktigt att det inte blir normaliserande att utsätta socialsekreterare för förolämpningar. Samtidigt är det viktigt att människor i kontakt med socialtjänsten, som ofta är i utsatt situation, får ge uttryck för det.
