Beslutet är fattat: 2026 höjs prisbasbeloppet till 59 200 kronor.
Det innebär att skatter, bidrag och ersättningar kommer att bli annorlunda – särskilt för pensionärer och personer med låg eller medelhög inkomst. Hur påverkar det dig?
Hur fungerar prisbasbeloppet?
Prisbasbeloppet är en central del i Sveriges ekonomi som används för att beräkna bland annat skatter, bidrag, ersättningar och pensioner, enligt SCB.
Under 2025 låg prisbasbeloppet på 58 800 kronor och höjs 2026 till 59 200 kronor, vilket innebär en ökning på 400 kronor.
Genom att justera prisbasbeloppet följer olika ersättningar med i prisutvecklingen och det kan hjälpa att skydda hushållens köpkraft mot inflation och förändrade levnadskonstnader.
Så påverkar höjningen pensionärers ekonomi
För pensionärer innebär det att grundavdraget höjs markant. Det lägsta grundavdraget för personer över 66 år stiger till 108 100 kronor, medan det högsta blir 164 200 kronor, enligt Dagens PS.
Det betyder att pensionärer får ett högre skattefritt belopp och därmed kan behålla mer pengar i plånboken varje månad.
Garantipensionen, som är ett grundskydd för pensionärer med låg eller ingen egen pension, höjs också med 81 kronor per månad och landar totalt på 11 988 kronor.
Även bostadstillägget och andra pensionstillägg beräknas utifrån prisbasbeloppet, vilket gör att ersättningarna kan öka i takt med de nya reglerna.
Fler pengar i plånboken
Samtidigt höjs också brytpunkten för den statliga inkomstskatten, vilket betyder att fler pensionärer kan undvika att behöva betala statlig skatt på sin pension. Den nya brytpunkten ligger på cirka 647 600 kronor – vilket gör att pensionsinkomster under denna nivå blir skattefria från statlig skatt.
Denna ändring kan vara avgörande och den sammanlagda effekten kan ge en märkbar förbättring i ekonomin för många.
Under 2026 väntar ett år med fler pengar kvar för pensionärer – tack vare höjningen av prisbasbeloppet.
