Utredningen tillsattes i fjol med uppdrag att se över hur elevhälsovården kan arbeta bredare och mer effektivt. I dag innefattar den insatser som hälsokontroller, vaccinationer och enklare sjukvård – men många elever har större behov än så, enligt utredningens direktiv.
— Det ska vara möjligt för elever som till exempel känner att ”jag har ont i magen eller sömnsvårigheter”, att få hjälp inom sju dagar, säger särskilda utredaren Åsa Lundkvist under en pressträff tillsammans med gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).
Missa inget viktigt, följ oss på Google— Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har utvecklats till ett samhällsproblem som vi måste ta på stort allvar, säger Edholm.
Utredningen föreslår att rektorn på skolan ska upprätta en bemanningsplan utifrån en analys av elevernas behov. Elevhälsan ska bestå av skollärare, skolsköterska, psykolog, hälso- och sjukvårdskurator och specialpedagog eller speciallärare.
— Vi har kommit fram till att vi tycker att det fortsättningsvis ska vara skolhuvudmannen som har ansvaret för elevhälsan, säger Lundkvist och tillägger att de inte såg möjligheter för att sära på elevhälsan från skolan i övrigt.
Kostnaderna skulle enligt utredaren uppgå till 1,1 miljarder kronor årligen.
— Det visar bara att elevhälsan har varit underdimensionerad, skulle jag säga, och att väldigt många barn och ungdomar inte får den hjälp som de behöver i det system vi har i dag, säger Edholm.
