Arten det rör sig om är Maiasaura peeblesorum som tycks ha varit vanligt förekommande i det som nu är Montana i USA, under den senare delen av kritaperioden för runt 80 miljoner år sedan. Många fossiler av både vuxna, ungar och ägg har hittats i delstaten, liksom i den angränsande provinsen Alberta i Kanada.
Maiasaura kunde väga mellan tre och fyra ton, men ungarna var betydligt mindre och vägde bara runt ett kilo när de kläcktes. Den nya studien, som publiceras i Scientific Reports, visar att ungarna växte snabbt och ganska kvickt kunde lämna redet.
Hög syrekonsumtion
Forskarna granskade benvävnaden hos ungarna, specifikt de öppningar i benet som tillåter passage av blodkärl och nerver. På så vis fick de ett mått på deras syrekonsumtion när de levde, vilket i sin tur ger en uppfattning om hur aktiva de var.
Studiens resultat visar att ungarnas ämnesomsättning sannolikt var lika hög som hos dagens snabbväxande däggdjur och fåglar – ett nytt bevis för att de flesta dinosaurier var varmblodiga.
Av resultatet framkommer även att ungarnas syrekonsumtion var på samma nivå som hos moderna fågelungar, som kläcks i ett omoget och värnlöst tillstånd och följaktligen behöver omvårdnad av föräldrarna. Hit hör exempelvis hackspettungar, rovfågelungar och sångfågelungar.
Hjälplösa bebisar
Detta visar att de små dinosaurieungarna inte kunde lämnas vind för våg för att klara sig själva. De hade behov av mamma och pappa för att få mat, värme och skydd. Troligen gällde detta för många av dinosaurierna – vilket ett flertal forskare har misstänkt, men som har varit svårt att bevisa.
Forskarna gjorde också en beräkning av hur länge bebisarna var bundna till boet innan de kunde börja röra sig i omgivningarna. Resultatet visade på 40 till 75 dagar, det vill säga lika länge som många rovfågelungar.
.jpg)
