I takt med att bostadsmarknaden blir allt mer pressad växer också frustration bland dem som, trots ordnad ekonomi och lång kötid, ändå får ett nej. För många sökande ter sig avslagen som oförklarliga, och ofta får man aldrig veta skälen.
Det finns en rad faktorer som styr vilka som släpps in och vilka som väljs bort. Vissa är välkända, medan andra är mindre synliga, men påverkar tusentals hushåll varje år.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Hyresgäster nekas – trots att de kan betala
En ny lägesbild från Hyresgästföreningen pekar på att det finns ett ökande glapp mellan den faktiska betalningsförmågan och bostadsbolagens krav. Enligt organisationen nekas många hushåll förstahandskontrakt trots att deras ekonomi hade räckt gott och väl.
Flera kommunala bostadsbolag har visserligen börjat mildra sina krav, men utvecklingen beskrivs som både långsam och ojämn. Samtidigt väljer andra bolag att gå i motsatt riktning och införa skärpta regler i vissa områden, ofta med syftet att styra vilka som flyttar in. Enligt Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder är det ett systemfel: människor som uppfyller kraven i praktiken sorteras bort i teorin.
– Vi ser att inkomstkraven från bostadsbolagen minskar på flera håll, men alldeles för långsamt. Samtidigt står alltför många bolag stilla. Det innebär att människor som kan betala hyran ändå sorteras bort vid ansökan. Det är ett systemfel som måste rättas till, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, i ett pressmeddelande.
Varför nekas svenskarna bostad?
Ett av de största hindren är fortfarande kravet på hög bruttoinkomst. Flera privata värdar håller fast vid att sökande ska tjäna två till tre gånger månadshyran, oavsett hushållets verkliga ekonomiska situation.
Diskrimineringsombudsmannen har tidigare konstaterat att dessa krav kan stänga ute grupper med lägre eller mer osäker inkomst, även när hyran hade varit möjligt att klara. Det gäller inte minst personer med deltidsjobb, visstidsanställningar, studiemedel eller olika former av bidrag.
Bostadsbristen gör urvalet hårdare
I många större städer i landet är trycket på hyresrätter så högt att även kvalificerade sökande får avslag. I praktiken handlar det ofta inte om brister i ekonomin eller referenser, utan om att det helt enkelt finns fler sökande än bostäder.
Den här bristen bidrar också till framväxten av en parallell svar marknad, där desperata hyresgäster betalar för genvägar till förstahands- eller andrahandskontrakt. Det blir ett ytterligare hinder för dem som försöker ta sig fram på en laglig väg, enligt Hyresgästföreningen.
Diskriminering – ibland dold bakom "neutrala" regler
Flera granskningar visar att diskriminera fortfarande förekommer, både direkt och indirekt. Urvalskriterier som vid första anblick verkar neutrala, såsom krav på löneinkomst men inte bidragsinkomst, kan i praktiken slå hårt mot vissa grupper.
För sökande med utländsk bakgrund, nyanlända eller personer vars inkomster kommer från socialförsäkringar kan det innebära att de nekas trots att deras ekonomi är stabil, enligt DO.
Köer och regler som gynnar vissa grupper
Bostadsmarknaden är hårt reglerad, vilket innebär att tilldelning ofta sker genom långa köer och system som tenderar att gynna dem med stabil och hög inkomst. Även när det byggs nya lägenheter fortsätter kötiderna att vara långa, särskilt i attraktiva områden. Det gör att låginkomsttagare, unga och personer med mer oregelbundna inkomster hamnar långt bak, oavsett betalningsförmåga.
Vanliga inkomstkrav hos hyresvärdar
- Många hyresvärdar kräver att hushållets bruttoinkomst är omkring tre gånger månadshyran.
- Andra använder en "kvar att leva på"-modell, där kravet är att det ska finnas pengar kvar till skäliga levnadsomkostnader efter att hyran är betald.
- Allmännyttiga bolag går i ökande grad över till mer flexibla bedömningar och godkänner fler typer av inkomster (t.ex. olika bidrag), medan en del privata värdar fortsatt har hårdare krav.
- Inkomstkraven kan skilja sig kraftigt mellan olika värdar och orter, även inom samma stad.
Källa: Hyresgästföreningen & Sveriges Allmännytta
Osäker inkomst värderas lägre
Många hyresvärdar godkänner inte inkomster från tillfälliga anställningar, projektanställningar, frilansarbete eller olika bidrag, trots att det är vanligt i dagens arbetsmarknad.
Det gör att grupper som studenter, egenanställda, nyutexaminerade eller personer mellan fasta jobb löper betydligt större risk att få avslag, trots att ekonomin är fullt tillräcklig för hyran.
Hyresgästföreningen: "Det är orimligt"
Hyresgästföreningens genomgång av de största kommunernas bostadsbolag visar en marknad som drar åt två håll: vissa öppnar upp och slopar inkomstkrav, andra skärper dem. Resultatet blir att sökande möter helt olika villkor beroende på var de bor. Många av de hushåll som nekas skulle enligt beräkningar klara hyran utan problem. Därför menar organisationen att utvecklingen är orimlig, och att kraven behöver moderniseras för att spegla hur människor faktiskt lever, arbetar och finansierar sin vardag.
Därför nekas du bostad
- Du uppfyller inte hyresvärdens inkomstkrav – till exempel krav på fast anställning eller att inkomsten ska ligga klart över hyran.
- Hyresvärden godtar inte din typ av inkomst, som försörjningsstöd, etableringsersättning eller vissa andra bidrag, även om du faktiskt skulle klara hyran.
- Du har betalningsanmärkningar, skulder hos Kronofogden eller tidigare hyresskulder, särskilt i kombination med låg inkomst och avsaknad av boendereferenser.
- Hyresvärdens regler kan i praktiken leda till diskriminering – till exempel genom höga inkomstkrav, att bara lön räknas som inkomst eller krav på svenskt medborgarskap, permanent uppehållstillstånd eller svenskt personnummer.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen & Boverket
– Många av dem som får nej på lägenhet skulle klara hyran med god marginal. Det är orimligt att människor stängs ute på grund av föråldrade regler. Det här handlar inte om ta större risker, utan om att ta ansvar för en bostadsmarknad som speglar hur människor faktiskt lever och arbetar i dag, avslutar Karin Lindeberg, i pressmeddelandet.
