Eftersom personer misstänkta för hets mot folkgrupp sällan blir häktade drar utredningar ofta ut på tiden. Därför är det inte så konstigt att det inte kommit några domar än, enligt åklagare Fredrik Ingblad, ämnesspecialist inom hatbrott.
— Det kanske är först om några år som vi kan se om det blir några fall, säger han.
Liten skillnad
Däremot innebar lagändringen inte någon större skillnad i sak mot tidigare. Även innan var det faktiskt möjligt att döma personer som förnekar Förintelsen för hets mot folkgrupp i vissa situationer, vilket skett i Falu tingsrätt och senare Svea hovrätt.
— Jag tror att det blir tydligare och enklare nu och att vi kommer se fler ärenden i framtiden än tidigare. Men det betyder inte att det inte var straffbart innan, säger Fredrik Ingblad.
Fortfarande krävs det dock att förnekandet är ägnat "att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning" mot en grupp eller en person för att det ska vara straffbart. Bara ett påstående i sig om att Förintelsen inte har skett är alltså fortsatt inte olagligt.
Att lagändringen ändå genomfördes den 1 juli i fjol berodde på att Sverige riskerade dryga EU-böter, då kommissionen inte ansåg att Sverige hade implementerat det så kallade rasismrambeslutet om det inte uttryckligen framgick i lagen att förnekande av Förintelsen och andra folkmord kan vara straffbart.
Rätt till skadestånd
En mer betydande förändring i och med den nya lagen är att enskilda personer kan få målsägandestatus vid hets mot folkgrupp och därmed ha rätt till skadestånd, vilket inte varit möjligt tidigare, säger Fredrik Ingblad.
Vad som krävs för att någon ska kunna anses vara målsägare i ett ärende om hets mot folkgrupp är dock ännu oklart.
— Räcker det exempelvis att någon av judiskt ursprung råkar gå förbi en antisemitisk demonstration? Det där måste testas fram helt enkelt, säger han.
.jpg)