Studien baseras på data från över 4,5 miljoner personer bosatta i Sverige. Det är en av de första studierna som undersökt risken specifikt för personal inom hälso- och sjukvården i Sverige, enligt Alicia Nevirana, studiens huvudförfattare.
— Tidigare har man framför allt jämfört läkare med befolkningen i allmänhet men vi vill jämföra flera grupper inom hälso- och sjukvården med grupper med motsvarande utbildningslängd, säger hon.
Patientnära arbeten
Jämfört med personer som arbetar inom andra områden har flera grupper inom hälso- och sjukvården en högre risk för självmord och självmordsförsök. Framförallt var risken högre bland dem som arbetar nära patienter.
Totalt ingick drygt 750 000 sjukvårdsanställda i materialet och forskarna har tagit hänsyn till bland annat kön, ålder, utländsk bakgrund och kända sjukdomar, faktorer som också kan påverka utfallet. Sjuksköterskor hade 61 procents ökad risk för självmord jämfört med icke-vårdpersonal. Läkare hade 57 procents högre risk och psykiater stack ut med en nästan tre gånger ökad risk. Men även specialister inom kirurgi, anestesi, intensivvård och allmänläkare hade en hög risk.
Oklart varför
Psykisk ohälsa och bristande inflytande över arbetssituationen är sådant som i tidigare studier kopplats till en ökad risk för självmord.
— Vi kan inte utifrån studien säga vad det beror på, men det är naturligt att tänka sig att det handlar om att de möter mycket som är tungt. Men också tuffa scheman och en låg möjlighet att påverka den egna arbetssituationen, säger Alicia Nevriana som forskar vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.
En annan slutsats forskarna kunde dra var att suicid genom förgiftning var vanligare hos personer med vårdyrken än bland övriga grupper.
Alicia Nevriana hoppas att resultaten, som publiceras i Acta Psychiatrica Scandinavica, ska leda till en strukturell diskussion om hur hälso- och sjukvårdspersonal har det.
.jpg)
.jpg)