Det finns många teorier om hur du får ett långt och friskt liv, men inte lika många studier som faktiskt visar på vad som gör skillnad. Nu har ett forskarlag i USA försökt ta reda på hur aktiv förändring av livsstil påverkar kognitionen – hjärnans förmåga att tolka och bearbeta information – hos äldre.
I studien ingick drygt 2 100 personer mellan 60 och 79 år. Samtliga bedömdes ha en förhöjd risk för kognitiv försämring som till exempel demenssjukdom. Hälften av deltagarna fick råd om hur de skulle leva hälsosamt genom att äta bra, röra på sig, vara socialt aktiva och ha koll på hjärt-kärlhälsan.
Den andra hälften fick delta i ett mer strukturerat och intensivt program som innebar flera tillfällen med fysisk aktivitet i veckan och kognitiv träning liksom regelbundna möten med experter och andra deltagare för pepp.
Kosten som rekommenderades var en variant av medelhavskost med hög andel fullkorn, frukt, bladgrönsaker och vegetabiliska oljor. Deltagarna uppmanades också att utföra fysiska och intellektuellt stimulerande aktiviteter i grupp. Exempel på fysisk aktivitet kunde vara att ha pulshöjande träning minst 30 minuter om dagen.
Pepp effektivt
Efter två år visade studien att deltagare i båda grupperna hade förbättrat sina resultat på kognitiva tester. Men den gruppen som fått den mer strukturerade interventionen hade en årlig förbättring som var 14 procent högre än den där deltagarna fick mindre stöd.
Erika Jonsson Laukka, som forskar om kognitiv hälsa och åldrande vid Karolinska institutet, har läst den nya studien men inte själv medverkat i den. Hon tycker att resultaten är hoppfulla. Hon pekar på att det är svårt att veta vad av det som deltagarna gör som är mest effektivt, men troligen är det positivt med en kombination av olika aktiviteter.
— Även om man inte kan göra allt det som deltagarna gjorde kan man välja de delar som är praktiskt görbara och som känns roligt. Och är det tufft att komma i gång så kan det underlätta att gå med i en grupp eller fråga en kompis om sällskap och stöd, säger hon.
Effekter kan hålla i sig
Upplägget i den aktuella studien baseras på en finländsk studie, Finger-studien, som leds av forskare från Karolinska institutet.
— I den har man sett att effekten av interventionen verkar kvarstå även efter att studien avslutats, säger Erika Jonsson Laukka.
Studieförfattarna skriver att de förbättrade resultaten på testerna i båda grupperna delvis skulle kunna förklaras av att de gjorde dem regelbundet och det bidragit till att de blivit vana vid sådana tester.
