Vanligtvis finansieras underhållet av Sjöfartsverkets sex statsisbrytare helt och hållet med pengar från farledsavgifter.
De nya EU-medlen är därför ett välkommet tillskott för att hålla i gång Sveriges isbrytare – som enligt Franzén är i stort behov av underhåll.
— De isbrytare vi har är gamla och varje säsong är ett orosmoment. Tillskottet från EU gör att vi kan genomföra extra satsningar på underhållet, säger Franzén.
Nya system
Till dessa satsningar hör bland annat nya navigationssystem, nya nödgeneratorer och ett nytt brandsäkerhetssystem ombord.
En del av pengarna ska också gå till fortsatt ombyggnation av Idun – det senaste tillskottet till flottan som köptes i fjol – som ska uppgraderas med isradar och andra digitala system.
Även Finland och Estland omfattas av EU-satsningen och ska bygga varsin ny, mindre isbrytare.
”Ett första steg”
Några uppgraderade system på de svenska statsisbrytarna blir det dock inte redan till den kommande säsongen.
— Det är först till nästa år vi kan genomföra dessa förändringar, säger Franzén.
Samtidigt understryker han att den svenska isbrytarflottan kommer att behöva bytas ut helt och hållet på sikt. Underhållet av de befintliga fartygen, byggda på 1970- och 80-talet, genomförs bara för att kunna upprätthålla verksamheten i väntan på nya.
— I nuläget pågår en upphandling för byggnation av en ny isbrytare, så det är ett första steg mot en ny flotta. Men för en ny flotta behövs statliga medel, vi har inte de finansieringsmöjligheterna själva.