Enligt studien får flickor som är missnöjda med sina kroppar lägre betyg i idrott och hälsa i årskurs sex, vilket är första tillfället då betyget ges.
”Betyget ges under en utvecklingsmässigt känslig period och barn får ofta en stor självmedvetenhet kring frågor som rör kropp och utseende", säger Carolina Lunde, professor i psykologi, i ett pressmeddelande.
Däremot påverkar inte pojkars negativa kroppsuppfattning deras idrottsbetyg. Enligt studien förklaras det med att flickor som är missnöjda med sina kroppar undviker situationer där kroppen exponeras, exempelvis idrottslektionerna, och betyget blir lidande.
Hos elever med en stark tilltro till sin fysiska förmåga finns ett samband med höga betyg i idrott och hälsa.
”Detta gäller både flickor och pojkar och tyder på att de som tror på sig själva vågar delta mer aktivt och visa sina kunskaper på idrottslektionerna”, enligt Carolina Lunde, som också genomfört studien.
Hon menar att resultaten belyser viktiga omständigheter.
”Det är viktigt för skolan att känna till att betyget kan motverka läroplanens målsättning för en del barn. Även om det inte går att slopa betygen så behöver vi hjälpa alla barn att känna att deras kropp duger precis som den är”, skriver Carolina Lunde.
