Regeringen: 220 miljarder i lån till kärnkraft

I maj klubbades en ny kärnkraftslag igenom som sätter ramarna för hur staten ska vara med och dela på riskerna när ny kärnkraft ska finansieras.

Bland annat ska det ske genom statliga lån, som är billigare än vanliga lån på finansmarknaden.

Nu meddelar Tidöpartierna att man vill ha möjlighet att låna ut 220 miljarder kronor, i en så kallad låneram, för att bygga nya reaktorer under tolv år. Pengarna ska räcka till ansökningar under 2026 på upp emot 2 500 megawatt.

– Vi siffersätter den låneram som vi ber riksdagen om, ett lånelöfte, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och fortsätter med att beskriva vad som blir nästa steg:

– Vi ska ta in offerter från dem som vill bygga, förhandla med dem och pressa ner priset till en så effektiv nivå som möjligt.

Lovar prisgaranti

Målet är att ny kärnkraft utifrån låneramen ska kunna finnas från 2035, ungeför.

Det exakta priset för att bygga kärnkraft står klart först när förhandlingarna med de bolag som vill bygga är klara.

Men enligt Wykman är Tidöpartiernas förslag ingen ”glädjekalkyl” utan utgår från att flera kärnkraftsprojekt i Europa har blivit dyrare än väntat. Busch säger att det är en realistisk kalkyl.

Utöver det vill regeringen lägga till en riskreserv på 220 miljarder kronor för att säkerställa att projekten faktiskt blir klara.

— Det sämsta vore halvfärdiga kärnkraftsprojekt, säger Wykman.

För att företag ska vilja bygga har regeringen också utlovat en prisgaranti, som enligt Tidöpartierna skulle kosta staten 1–3 miljarder kronor årligen i 40 år efter det att reaktorerna tagits i drift.

S: "Märkligt"

Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson är, inte oväntat, kritisk till regeringens kalkyler och sätt att lägga upp låneramen.

— Det är märkligt att lägga upp så mycket pengar på bordet och sedan gå in i förhandlingar. Det finns inga garantier för att det blir så mycket kärnkraft som regeringen tänker sig, säger Olovsson.

Och han tycker inte att regeringen gjort klart vem som ska betala notan för prisgarantin.

— De har gett exempel, men inte berättat vilka som ska betala.

Rättelse: Tidigare förekom en felaktig enhet för hur mycket el som pengarna ska räcka till.