Blå zoner kallas vissa områden där människor lever ovanligt länge. Begreppet är omdiskuterat men platser som ofta pekas ut ligger i Japan, Grekland eller Italien.
Forskning från Åbo Akademi tyder på att det finns områden som påminner om blå zoner betydligt närmre oss – bland svenskspråkiga i Österbotten i Finland.
— Vi har kunnat se att den regionen sammantaget är ett område där människorna har en lång livslängd, god hälsa och lever enligt blå zon-livsstilen, säger Sarah Åkerman, forskare i socialpolitik vid Åbo akademi.
Livslängden i Österbotten är ett par år längre än i Finland i stort och mycket i livsstilen där liknar den i blå zoner.
Känna meningsfullhet
Begreppet myntades i början av 2000-talet, främst som en beteckning på områden med ovanligt hög andel 100-åringar. Livsstilen i zonerna har väckt stor nyfikenhet, inte minst bland forskare.
Gemensamma nämnare är bland annat ett rikt socialt liv, upplevd meningsfullhet, hälsosam kost och fysisk aktivitet.
— Det kan uppfattas som svårdefinierat, delvis för att det är ett gränsland mellan forskning och ett varumärke, “Blue Zones LCC”. Men det handlar om en holistisk syn på hälsa, säger Åkerman.
Ulla-Maj Storsjö som bor i Korsholm utanför Vasa, är övertygad om att det sociala sammanhanget är avgörande. Sedan hon förlorade sin man har engagemang i olika föreningar och grupper blivit viktiga. Hon leder grupper för dem som vårdar anhöriga i hemmet och är ordförande i en förening för hörselskadade.
— Så går jag på gym och vattengympa också, jag har fullt upp. Att bo nära Vasa med tillgång till teater och restauranger är också viktigt. Innan bodde jag mer isolerat.
Passiv blir dyster
Hon möter många äldre och det är inte ovanligt att man blir sittande hemma. Det kan vara sjukdom eller förlust av en partner som gör att det blir svårt att hitta mening och orka ta sig ut.
— Men jag tror att det finns nog med uppgifter till alla. Blir vi passiva blir den mentala sidan ganska dyster, säger hon.
Det finns flera delar som spelar stor roll för livslängden, gener, socioekonomiska förutsättningar och tillgång till hälso- och sjukvård är viktiga.
Att de finskspråkiga regionerna i Finland har en lägre medellivslängd än de svenskspråkiga, kan bero på att minoritetsstatusen bidrar till social sammanhållning.
— Vi ser ett större socialt engagemang i frivilligverksamheter till exempel. Det kan handla om en samhörighet som finns bland de som talar ett gemensamt minoritetsspråk, säger Sarah Åkerman.
.jpg)
