På bara några år har antalet personer som åker fast för konkreta mordplaner stigit markant. De senaste tolv månaderna rör det sig om 140 åtal för förberedelse till mord, jämfört med 50 samma period 2021/2022. För stämpling till mord har siffrorna ökat från 10 till 85.
Rikspolischefen ser positivt på siffrorna.
Missa inget viktigt, följ oss på Google— Det innebär att vi har stoppat en händelse innan den sker, det är det vi nu får ett kvitto på, säger Petra Lundh.
— Och då ska man ha klart för sig att ett åtal för förberedelse kräver ganska mycket, för det är egentligen svårt att bevisa.
Polisen började redan för några år sedan tala om att man grep fler på väg att utföra våldsdåd, men länge saknades tydliga siffror som bekräftade utvecklingen.
Även rekryterare
Gripandena kan till exempel handla om att polisen har sett att ett morduppdrag lagts ut i en chatt, eller att man har misstankar om att det ska komma en viss bil till ett område och genomför fordonsstopp.
— Då hittar man kanske en handgranat eller ett vapen i bilen, och i mobilerna kan det finnas tydliga planer på att begå ett grovt våldsbrott, säger Lundh.
Det är inte alltid det resulterar i ett åtal för just förberedelse till mord, det kan också stanna vid till exempel ett grovt vapenbrott. Är det barn under 15 blir det inga åtal alls.
Mats Berggren, biträdande chef för Noa, framhåller särskilt att stämpling till mord ökar.
— Det betyder att vi kommer högre upp i hierarkierna och kommer åt inte bara utförarna, utan även de som är möjliggörare, som finansierar eller rekryterar till de här brotten, säger han.
Det är svårare med anstiftare eftersom de ofta sitter utomlands och beställer dåden, enligt Petra Lundh.
Färre dör och skadas
Att man lyckas stoppa dåd är enligt polisen en stor orsak till att färre nu dör och skadas i skjutningar.
— Till stor del är det att vi ligger före som gör att skjutvapenvåldet går ner, säger Mats Berggren.
Hittills i år är antalet som dör och skadas i skjutningar det lägsta sedan polisen började mäta 2017. Totalt rör det sig om 45 personer (varav 23 döda) till och med augusti. Det är betydligt lägre än det näst lägsta antalet på 78 (varav 31 döda) som noterades vid samma tidpunkt 2024.
Under september månad har ytterligare sex personer dött till följd av skjutvapenvåld, enligt TT:s sammanställning.
Polisen framhåller att man ändrat sitt arbetssätt och numera i mycket högre grad samarbetar internt. Information delas till exempel oftare mellan både olika regioner och grupper (som utredare, underrättelseenheter och poliser på gatan), vilket polisen menar har gett resultat.
