Utredningen som ligger till grund för regeringens förslag om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år för vissa grova brott är ”undermålig”, skriver åklagarna i en debattartikel i DN. Dessutom går regeringen längre än utredningen, som föreslog en ny straffmyndighetsålder på 14, från dagens 15.
”I klartext ska vi alltså börja häkta, åtala och straffa barn utan att konsekvenserna är utredda. Vi har aldrig hört talas om något liknande”, skriver åklagarna.
Ett stort problem är att den sänkta straffmyndighetsåldern bara ska gälla vissa brott, vilket innebär stora svårigheter för rättsväsendet och rättssäkerheten, enligt åklagarna. Det kommer exempelvis innebära att en 13-åring som begår tre våldtäkter inte åtalas, medan en som transporterar en termosbomb gör det.
”För allmänheten och brottsoffren är det godtyckligt och stötande”, skriver åklagarna.
Lagförslaget går inte att genomföra, ”om man bryr sig om att rättsväsendet ska vara rättssäkert, förutsebart och trovärdigt”, skriver åklagarna. De hör nu hur kollegor talar om att de inte kommer att kunna arbeta kvar om lagändringen går igenom.
”Att tvinga fram en lagändring går snabbt – men konsekvenserna av en dålig reform får vi leva med länge. Det är inte för sent att tänka om”, skriver de.
Bland de 26 som skrivit under artikeln finns flera statsåklagare och seniora åklagare vid bland annat Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
.jpg)
