I måndags föreslog regeringens utredare att polisen ska få skapa fiktiv barnpornografi som en ny provokativ åtgärd. Detta i förundersökningar om allvarliga sexualbrott mot barn eller grovt barnpornografibrott.
— På ett sätt ser vi ett behov av det här. Man måste tänka nytt och pröva lite nya verktyg. Samtidigt är det viktigt att det bildas väldigt tydliga riktlinjer om det här klubbas, säger Susanna Pettersson.
Hon får medhåll från Ida Östensson, generalsekreterare på barnrättsorganisationen Child X:
— Vi ser en risk för ökad normalisering och spridning av övergreppsmaterial och att det blir en glidande skala. Samtidigt måste vi väga dessa risker mot behovet av att kunna ta oss in i forum där övergrepp sker just nu, för att kunna stoppa dem i tid.
Oklara ramar
Utredningen pekar på behovet från polisens sida att få tillgång till slutna forum där övergreppsbilder sprids eller där filmade övergrepp pågår. Nyckeln för att ta sig in är inte sällan att själv dela med sig av övergreppsmaterial.
Exakt hur polisens material, som kan vara video, ska skapas lämnas öppet. I utredningen står det ”att använda verktyg som utgår från verkliga barn eller händelser bör dock, som utgångspunkt, vara godtagbart". Samtidigt slår utredningen fast att bilderna inte bör ”skildra ett verkligt barn”.
— Det får inte bli så att de här verktygen tränas på existerande övergreppsmaterial. Det skulle bara bli en upprepning av kränkningen för de utsatta barnen, säger Susanna Pettersson.
”Risk för normalisering”
Även om modern teknik gör det lättare att spåra övergreppsmaterial ser både Pettersson och Östensson risker med att polisen skapar nytt innehåll.
— Inget av det här är lättvindigt. Det finns också en risk att man normaliserar övergreppsbilder, säger Ida Östensson.
— Det här är inte den stora lösningen. Det här är inte något som bara kan lösas som polisiär fråga, säger Susanna Pettersson.
Fler aktörer
Pettersson lyfter bland annat att ansvar även vilar hos AI-bolagen och plattformarna, som indirekt möjliggör att materialet skapas och delas.
— Men det är samtidigt svårt att utkräva ansvar. Vem ska straffas? Och för vad?
Östensson vill se hårdare krav på techbolagen.
— Det har talats om frivilliga åtgärder länge. Det ger inte tillräcklig effekt.




