Alkohol påverkar kroppen på olika sätt under livets olika skeden. Forskning visar att även måttlig konsumtion inte är helt riskfri, enligt Sven Andréasson, professor emeritus vid Karolinska institutet.
– Alkohol är toxiskt hur man än bär sig åt, men det är också en dosfråga. Vid små mängder är risken liten, men inte noll, säger han till Aftonbladet.
De mest sårbara perioderna
Den absolut mest kritiska tiden är innan födseln. Alkohol under graviditeten kan ge fysiska och psykiska skador som följer barnet hela livet, så kallat fetalt alkoholsyndrom. Även små mängder alkohol kan påverka hjärnans utveckling och beteendet senare i livet.
Tonåringar är också särskilt sårbara. Drickande i tidig ålder kan leda till impulskontrollproblem, påverka intelligens och öka risken för beroende. Studier har dessutom visat att tidigt alkoholintag kopplas till en högre risk för demens senare i livet.

Den relativt stabila fasen
I åldern 25–35 år är kroppen som bäst rustad att bryta ner alkohol. Hjärnan är färdigutvecklad och risken för långsiktiga neurologiska skador är lägre, men alkoholen är aldrig helt riskfri. Snabb konsumtion kan ändå orsaka oxidativ stress, vilket ökar risken för cancer och andra sjukdomar, påpekar Andréasson för Aftonbladet.
När man når 40–65 års ålder börjar alkoholen påverka kroppen mer negativt. Regelbundet drickande kan försämra sömn, öka ångestsymtom, minska muskelmassa och höja risken för cancer och hjärt-kärlsjukdom. Kroppen blir också känsligare för alkohol, eftersom vätskeandelen minskar med åldern.
Äldre dricker allt mer – gränserna bör sänkas
Bland pensionärer märks ökade problem med alkoholkonsumtion. Alkohol kan höja blodtrycket, interagera med läkemedel och öka risken för fallolyckor. En brittisk studie visar dessutom att hög konsumtion kan öka den biologiska åldern och risken för Alzheimer.
– I dag ser vi ett problem med att svenska pensionärer dricker allt mer. Jag anser att vi borde ha lägre riskgränser för äldre. I dag talar man om ett riskbruk vid tio standardglas i veckan, men för äldre borde gränsen gå vid åtta glas, säger Andréasson.
Han menar att tydligare rekommendationer för äldre kan minska riskerna och förbättra folkhälsan. Även små justeringar i konsumtion kan göra stor skillnad för hälsan i den senare delen av livet.




