Efterfrågan på kritiska mineraler, som koppar, litium och nickel, är stor eftersom de används bland annat för att bygga ut förnybar energi och annan fossilfri teknik. Svenska banker och fonder har 33,7 miljarder kronor investerade i utvinningen.
Men flera av investeringarna har gjorts i gruvor som anklagas för miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter.
Missa inget viktigt, följ oss på Google— Det är ju anmärkningsvärt att svenska sparpengar investeras i så kontroversiella gruvbolag och att det sker genom fonder som har lovat att ha extra hänsyn till hållbarhetsfrågor. Det blir man besviken på, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.
Föreorenar mark
I Kongo-Kinshasa har elva banker och fonder investerat i Kamoa-Kakula Copper Mine, en gruva som bland annat anklagas för att förorena vattendrag och ta mark från lokalsamhällen.
Trots det investerar SEB, Sjunde AP-fonden, SPP/Storebrand Sverige och Länsförsäkringar genom sina ”ljusgröna” fonder och Handelsbanken och Danske Bank även genom ”mörkgröna” – fonder som ska ha hållbarhet som mål.
Koppargruvan Antapaccay i Peru har under ett tjugotal år anklagats för att förorena vatten och luft. Trots att bolaget är svartlistat av ett 50-tal internationella investerare, och en rad svenska, har Sjunde AP-fonden investerat 529 miljoner kronor i ägaren Glencore. Fonden är en så kallad ljusgrön fond som säger sig främja hållbarhet i sina investeringar.
Frustrerade sparare
Det är inte första gången gröna fonder visat sig ha inslag som är allt annat än gröna. Jakob König, som leder Fair Finance Guide, förstår om spararna känner sig frustrerade.
— Det är ett jätteproblem för branschen, och jag tycker att spararna har fog för att vara kritiska – det har varit alldeles för mycket greenwash. Bankerna måste ge en rättvisande bild så att spararna kan vara trygga med att deras val inte förstör planeten.
Hans råd är att vara kritisk till den information man får och välja fonder som ställer höga krav på hållbarhet.
