Smältande asfalt, luftkonditionering som slutar fungera, mobilsystem och järnvägar som blir obrukbara. När temperaturen i den europeiska metropolen Paris stiger till 50 grader är detta troligen vad som väntar.
Enligt forskningen går uppvärmningen i Europa dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet – och i Paris är extremhettan påtaglig. I juli i år hölls skolor stängda eftersom säkerheten inte kunde garanteras när graderna klättrade uppåt 40. Paris har också en högre överdödlighet på grund av värme än andra städer i Europa, enligt en Lancetstudie från 2023. Värst drabbade är de äldre.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Politisk samsyn
Utöver ett direkt hot mot hälsan får extremvärmen fler effekter.
— När skolor tvingas stänga måste barnens föräldrar stanna hemma från sina arbeten, vilket påverkar en rad andra funktioner i samhället, säger Alexandre Florentin, som har bakgrund som miljöingenjör och sitter i Paris kommunfullmäktige för De gröna.
— Just nu har vi en bred politisk förankring för omställning men det är val i vår, så vi får se, säger han.
Paris har genomgått en rad omfattande förändringar de senaste åren. Anne Hidalgo, stadens borgmästare sedan 2014, har haft grön omställning som en paradfråga och hyllas av många som avgörande för arbetet. Det handlar både om att minska utsläppen och att skapa förutsättningar att leva i staden vid höga temperaturer. Det grävs och planteras. Cykelbanorna blir allt fler.
— Här ska det bli vad vissa kallar en stadsskog. Jag skulle kanske mer kalla det för några buskar, säger Alexandre Florentin med ett snett leende vid Place du Colonel-Fabien.
Badplatser och parker
Stadsskogarna är en del av planen för att ge svalka och binda koldioxid. Inför OS 2024 planterades över 25 000 träd. En annan del är att förbättra vattenkvaliteten och ordna offentliga badplatser i floden Seine så att parisare kan svalka sig.
— Hållbarhet handlar också om det sociala. Att enkelt kunna ta sig till och från butiker, sjukvård och nöjen utan att behöva sitta en timme i bilen, säger Catherine Gall, chef för ett forskningslabb vid Sorbonnes handelshögskola IAE.
Hennes grupp forskar om hur städer och samhällen kan organiseras och planeras för att det ska vara hållbart ur flera aspekter. Hon berättar om det som kallas 15-minutersstaden där det ska vara möjligt att enkelt ta sig till sådant som butiker och skola till fots eller med cykel. Hon lyfter Batignolles, ett område i Paris med gamla industribyggnader och övergivna järnvägsspår som nu är en park.
— Det som gynnar klimatet gynnar människorna, det gynnar fysisk och psykisk hälsa och nu verkar beslutsfattare börja förstå det.
Parisarna har också svurit över förändringen. Bilfria zoner och borttagna parkeringsplatser har enligt kritiker genomförts för snabbt och utan tillräcklig dialog. De menar att åtgärderna slår hårdast mot pendlare och bilister med relativt låga inkomster.
— Men min bild är att det ändras så fort stadsdelarna blir mer levande, det gynnar alla. Men det är avgörande med lokal förankring och att fråga de som bor och vistas här om deras behov. Och att det finns en plan för hur vi ska förvalta och ta hand om det vi planterar. Det är en av de frågor jag driver nu, halvdöda träd och plantor vill ingen ha, säger Alexandre Florentin.
