De är en självklar del av Paris, de gråa plåttaken. Majoriteten kom på plats under 1800-talet när Napoleon III ville få bort den medeltida atmosfären med trånga gränder och göra staden mer pampig med breda boulevarder och flervåningshus.
Zink, som de flesta av taken består av, var perfekt. Formbart och relativt billigt. Då beboddes de trånga utrymmena högst upp i husen främst av tjänstefolk. Nu har de byggts om till attraktiva lägenheter, ibland med takfönster där solen fritt strålar in.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
En glömd yta
I en studie som analyserat konsekvenserna av den extrema värmeböljan i Paris sommaren 2003 konstateras att de som bodde direkt under hustaken hade fyra gånger så hög risk att dö som andra. Plåttaken blir som stekhällar och utrymmen under dem som ugnar. Det är inte ovanligt med temperaturer uppåt 50 grader när värmen utanför är runt 30.
— Trots att plåttak utgör en stor del av Paris yta är det inte riktigt någon som tittat på dem i arbetet med att klimatanpassa, säger Eytan Levy, arkitekt och medgrundare till det nystartade företaget Roofscapes.
Han växte själv upp högt upp i ett lägenhetshus och vet hur outhärdligt det kan bli. Under sin arkitektutbildning började han med kurskompisar att skissa på en lösning som både kunde bidra till mer grönska och göra lägenheterna svalare. Lösningen blev att anlägga trädäck med planteringar ovanpå zinktaken.
Skillnaden är märkbar. En dag i juli förra året med 32 grader i luften visade termometern 47 grader i lägenheterna med originaltak av plåt. I lokalerna under planteringarna var det knappt 30.
På taket till Académie du Climat, ett stenkast från Paris stadshus, sprids doften av timjan och rosmarin. Här har Roofscapes en pilotplantering som de anlagt tillsammans med Paris stad och företag.
— Vi har också ett system för att tillvarata regnvatten eftersom det troligen kommer att bli vattenrestriktioner i Paris framöver, säger Eytan Levy.
Tuffa regler
Roofscapes har flera projekt på gång men det finns en del hinder i vägen. Ett är kostnaden, runt 1 800 euro per kvadratmeter för en anläggning motsvarande den på pilotprojektet. Även om det går att få vissa bidrag är det en saftig summa för många som äger byggnader. Ett annat är det starka skyddet som hindrar ingrepp i gamla hus. I somras lades ett förslag om att inkludera hälsoaspekter när det fattas beslut om byggnadsvårdsskydd.
–Alla de här lägenheterna, särskilt de högst upp kommer att bli obeboeliga de kommande åren. Det handlar inte om att göra Paris fult. Det handlar om att skydda invånarnas hälsa, sade Dan Lert, vice borgmästare och ansvarig för stadens klimatplan och omvandling, till The New York Times i september.
Han är en av dem som anser att de ansökningsprocesser som nu gäller är för långsamma och inte i linje med den gröna omställningen.
— Nu är taken byggda för att vara just tak men vi ser att det kan bli utrymmen att umgås och hitta svalka på, säger Eytan Levy.
.jpg)
