Gråsälarnas ungar diar bara i 17 dagar. Under den korta perioden ska de hinna bygga upp sitt immunförsvar och få igång sin matsmältning – vilket sker tack vare mjölken.
Sockerarterna som finns i mjölken bidrar bland annat till att skydda mot virus och bakterier, att se till att mag- och tarmkanalen utvecklas ordentligt och att odla den flora av mikroorganismer som finns i kroppen.
Missa inget viktigt, följ oss på Google”Otrolig mångfald”
När mjölk från fem vilda gråsälar utanför Skottlands kust studerades hittades cirka 33 procent fler sockerarter än i bröstmjölk från människor.
— Vi såg en otrolig mångfald av sockermolekyler i den här mjölken, och att drastiska förändringar skedde från dag till dag under perioden då ungarna diar, säger Daniel Bojar, lektor i bioinformatik vid Göteborgs universitet.
— Mjölken ändrar sin profil med olika strukturer och molekyler som vi aldrig sett förut.
Hos gråsälarna identifierades 332 olika sockermolekyler jämfört med cirka 250 i bröstmjölk. En del av molekylerna var dessutom rejält mycket större.
Kan användas i ersättning
Den stora fördelen med sockermolekylerna är att de fungerar ungefär likadant på olika däggdjur. I framtiden skulle de nyupptäckta sockermolekylerna därför kunna produceras industriellt och sedan tillsättas i bröstmjölksersättning för att stärka immunförsvaret hos bebisar.
— Vissa mänskliga sockermolekyler, men väldigt få, tillsätts redan i dag till bröstmjölksersättning för närings-, utvecklings- och immunförsvarsändamål, säger Daniel Bojar.
Men det krävs mycket, inte minst ekonomiskt, för att kunna producera sockermolekylerna i tillräckligt stor skala.
— Därför borde vi vilja producera något som är så potent som möjligt. Och det vi ser i sälmjölken är molekyler som är mer potenta än de vi människor producerar.
