Den 24 november lät Sveriges justitieminister, Gunnar Strömmer (M), meddela att man inte ändrar i grundlagen för söktjänster.
Möjligheten att söka upp personer med ett par knapptryck på internet har hamnat i strålkastarljuset i och med den våldsvåg som svept över Sverige de senaste åren. Med hjälp av sökfunktioner på internet har kriminella kunnat kartlägga tilltänkta offer, både andra gängkriminella och anhöriga.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Regeringen stoppar inte söktjänster på internet
I en gemensam debattartikel, publicerad i Dagens Industri, förkunnade Strömmer, tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) för vad som låg till grund för beslutet.
”Våra partier har en tydlig politisk inriktning. Företag och myndigheter måste kunna göra adekvata bakgrundskontroller för att rusta sig mot infiltration och otillbörlig påverkan. Detta samtidigt som kriminella inte genom rena personregister effektivt ska kunna planera sin verksamhet”, skrev de.
Samtidigt påstod de att regelverket i dag är svårt att överskåda. Därför har regeringen gett en utredare i uppdrag att försöka ta et helhetsgrepp om frågorna som rör söktjänster på internet. Ett uppdrag som ska redovisas senast den 11 mars 2027.
Sylvass kritik mot beslutet: "Det är ett hån mot brottsoffren"
När det nu står klart att man inte väljer att gå vidare med en grundlagsändring för att stoppa söktjänsterna från att publicera privatpersoners information på nätet, riktas skarp kritik mot beslutet.
Tidningen Senioren rapporterar om SPF Seniorerna och Villaägarnas Riksförbund som båda är starkt kritiska till beslutet som tagits.
– Söktjänster som Ratsit och MrKoll är ultimata verktyg för kriminella. På några knapptryck kan man se vilka som bor på en adress, hur gamla de är, om familjen har bil och vad den är värd. Det är precis den information som används för att kartlägga nästa offer, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarnas Riksförbund, i ett pressmeddelande.
.jpg "Foto: Fredrik Sandberg/TT")
Södersten menar att söktjänster i dag används för att utföra diverse brott, så som rån, inbrott, bedrägerier eller påtryckningar. Trots at Söktjänstutredningen 2024 slog fast att grundlagsskyddet bör begränsas och följa andra europeiska änders praxis, väljer man att skjuta på det.
– I stället för att vrida verktyget ur kriminellas händer väljer regeringen i praktiken att skjuta på frågan i fyra år till. Det är ett hån mot brottsoffren. Under tiden fortsätter kriminella att hitta äldre och ensamma husägare att lura eller råna.
