22,1 miljarder euro (motsvarade 243 miljarder kronor). ESA:s generaldirektör Josef Aschbacher hade bitvis svårt att hitta orden när han presenterade bidragen från medlemsländerna vid en presskonferens i tyska Bremen, där ett ministermöte hållits i två dagar.
Ministern fick de pengarna han begärde för den kommande treårsperioden. Vanligtvis brukar slutbeloppet hamna kring 90–93 procent av det som begärts.
Missa inget viktigt, följ oss på Google— När jag såg siffrorna kunde jag knappt tro det. Det var väldigt känslosamt och jag skulle vilja rikta ett stort tack till er för att vi åstadkommit något så unikt och viktigt, sade han.
Siktar mot måne
Pengarna ska gå till allt från program kring rymdsäkerhet till jordövervakningsprogrammet Copernicus. Om Aschbacher får bestämma ska blickarna också riktas mot Saturnusmånen Enceladus.
— Vi skulle vilja flyga dit på ett uppdrag, landa med sonder och söka efter spår av liv, säger han.
Under hundra kilometer lager av is finns flytande hav.
— Och som vi vet från jorden, så är liv möjligt i mörker, utan syre, utan ljus. Det kan finnas på en av de här månarna, och det är något vi vill ta reda på, säger han.
ESA:s finansiering bygger på obligatoriska bidrag till vissa områden och frivilliga till andra.
Satsar på gps-konkurrent
Sverige bidrar totalt med en miljard kronor årligen. De ska bland annat användas till satellitnavigeringssystemet LEO-PNT.
— I vanliga fall ligger satelliterna ganska högt upp, men de här ska gå i lägre banor vilket gör att det är svårare att störa ut dem. Vi har en normalbild ute i Östersjön med ganska svåra störningar (på gps-systemet), säger Ella Carlsson.
Ett område som fick mer pengar än vad ESA begärt var transporter, som enligt Rymdstyrelsens industripolicychef Christian Hånberg kommer att användas för att utveckla mindre, flexibla raketer. Det är något som kan gynna rymdcentret Esrange i Kiruna.
— Två företag genomför just nu sina tester på Esrange redan. Inget är klart, men det är absolut inte omöjligt, säger han.
