– Ta en kökskniv och rör runt den i magen. Ta någon som är jättestark och slår dig samtidigt, och typ trycker ihop alla organ, säger Thea Sanne och stirrar in i SVTs kamera.
– Jag har hindrats från att leva livet när jag haft mens, fortsätter 21-åringen.
Klicka här för att följa oss på GoogleHon har en sjukdom som heter adenomyos, som gör att hon får kraftig mensvärk.
För Aftonbladet har influencern berättat om hur sjukdomen har begränsat henne.
– Det var svårt att gå till skolan och att vara med vänner. Det gjorde så fruktansvärt ont att det kändes som att man höll på att dö, berättar hon.
Hon berättar också att det tog flera år innan hon slutligen fick diagnosen.
Vad är endometrios?
Endometrios är en sjukdom där celler från livmoderns slemhinna växer på andra ställen, vilket orsakar stor smärta vid mens och ägglossning.
Man vet i dagsläget inte varför sjukdomen uppkommer, och man har ingen behandling som motverkar sjukdomen i sig. Behandling handlar istället om att minska symtomen.
Det drabbar ungefär 10 procent av alla födda med en livmoder och kan få stora konsekvenser för bland annat psykisk hälsa och förmågan att arbeta.
Källa: 1177 & Karolinska Institutet
Flera års väntan på diagnos
Sanne är inte ensam om detta. Adenomyos, som är en typ av endometrios, har en flera år lång väntetid innan diagnos fastställs. Enligt en artikel i Läkartidningen tar det mellan fem och sju år att få diagnos. Genomsnittsåldern för diagnos är 37 år.
En orsak till detta är låg kunskap om sjukdomen. Man har exempelvis ingen behandling mot sjukdomen, och man har inte fastställt varför sjukdomen uppkommer.
Enligt en rapport från Forte och Vetenskapsrådet från 2023 som riktar sig till bland annat regeringen lyfter att det krävs mer forskning på sjukdomar som endast drabbar kvinnor, såsom endometrios.
Detta för att uppnå folkhälsopolitikens mål om god och jämlik hälsa.
Enligt rapporten kräver detta bland annat att man etablerar goda forskningsmiljöer för denna typ av sjukdomar. De uppskattar att det skulle ta sju till åtta år och kosta mellan 60 och 80 miljoner kronor.
.jpg)
Lyftes i politiken
Rapporten konstaterar alltså att det krävs åtgärder från politiskt håll för att man ska förbättra vården vid sjukdomar som endometrios.
Och frågan har lyfts politiskt. 2015 riktade moderaten Cecilia Widegren en skriftlig fråga i riksdagen till dåvarande statsråd Gabriel Wikström gällande vad man planerade göra för att öka kunskapen i frågan från politiskt håll. Wikström lyfte redan då att det var ett problem med bristen på kunskap, och att tillgången till vård varierar i landet.
Under 2024 lämnade socialdemokratiska politiker en motion till riksdagen om att satsa särskilt mycket pengar på forskning om kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjukdomar, exempelvis endometrios. Men motionen avlogs.
I höstbudgeten 2025 valde regeringen också att sänka bidraget till forskning om kvinnors hälsa och förlossningsvård med 600 miljoner kronor, enligt Sveriges Kommuner och Regioner.
"SKR konstaterar att det innebär mindre pengar till kvinnovård, och att tillfälliga kökortningspengar inte hjälper på sikt", skriver organisationen i ett pressmeddelande.
.jpg)
