.jpg)
Under skolloven har barn inte tillgång till gratis skollunch, något som varit obligatoriskt i Sverige sedan 1946. Detta leder till att barn som lever i fattigdom blir mer utsatta, eftersom de inte längre har tillgång till ett gratis mål mat.
Detta lyfter en ny studie av Ylva Odenbring, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Klicka här för att följa oss på Google– Skollunchen bygger på en demokratisk princip: att barn ska ha jämlika förutsättningar att delta i utbildningen. Vi måste värna den traditionen, särskilt när klyftorna ökar, säger hon i ett pressmeddelande.
Skollunchen allt viktigare
Odenbring har studerat den historiska och samtida rollen som skollunchen har. Detta då allt fler barnfamiljer har hamnat i en svår ekonomisk situation.
Det innebär att fler barn lever i en låg ekonomisk standard, alltså upplever så kallad matfattigdom. Det handlar om att en familj inte kan köpa tillräckligt mycket mat eller mat av god kvalitet. Därför är det svårt för allt fler barn att äta sig mätta.
Det innebär att möjligheter till gratis mat blir viktigare. Det handlar både om skolluncher och andra former av gratis mat såsom soppkök och matutdelning.
– Frivilligorganisationer fyller en allt större roll. Det visar att samhällets välfärdssystem inte räcker till, och att barns rätt till mat allt oftare vilar på välgörenhet, säger Ylva Odenbring.
Mer mat går åt på skolor
Dessutom rapporterar flera skolkök att det är fler elever som vill äta och att eleverna äter mer. Enligt en kartläggning uppger sextio procent av kommunerna att mer skolmat går åt i grundskolan. Detta gäller alla skoldagar, inte bara måndagar och fredagar som tidigare.
– Det går åt mer mat överhuvudtaget. Många barn har inte möjlighet att äta sig mätta hemma, säger Ylva Odenbring.
Om eleverna inte får lagom mat så leder det till att de har svårare att lära sig.
– Kommer du hungrig till skolan är du tröttare, får huvudvärk och orkar inte koncentrera dig eller interagera med andra barn på samma sätt. Får du i dig mat får du mycket bättre förutsättningar att klara skolarbetet, förklarar hon.
Enligt Odenbring är det tydligt att det blir allt svårare för barnfamiljer att få ekonomin att gå ihop.
– I bostadsområdet Rosengård i Malmö växer omkring 60 procent av barnen upp i barnfattigdom. Familjer som redan är utsatta får det ännu tuffare, och klyftorna har ökat de senaste åren, säger hon.
