Polisen om Örebrodådet: ”Måste gå snabbare”

Skolattacken på Campus Risbergska inleddes klockan 12.31 den 4 februari förra året.

Mindre än en kvart senare hade gärningsmannen, 35-årige Rickard Andersson, skjutit ihjäl tio personer och därpå tagit sitt eget liv.

Mycket av polisens insatser fungerade bra. En svaghet var dock att det tog lång tid innan livräddande insatser kunde inledas, enligt en utvärdering som nu är klar.

En av dem som mördades kan ha levt i uppemot 30 minuter efter att ha skottskadats. En annan som avled levde i uppskattningsvis 45 minuter och hann både ringa och ta emot flera telefonsamtal.

”Tog lång tid”

”Det måste gå snabbare för dem att kunna komma in och börja arbeta. Det är också det de flesta skadade och anhöriga har ifrågasatt", säger Erik Nord, chef för utredningsenheten i region Väst, till polisens sajt.

Enligt utvärderingen gjorde uppgifter om att det kunde finnas fler gärningspersoner att det dröjde innan räddningstjänst och ambulanspersonal kunde inleda sitt arbete.

”Det tog lång tid innan förhållandet på Campus Risbergska blev bedömt som tillräckligt säkert”, konstaterar Erik Nord i rapporten.

”Behöver kompletteras”

Han tar också upp polisens så kallade PDV-metod (pågående dödligt våld), där det centrala är att hitta gärningspersonen och avbryta det dödliga våldet. Metoden innebär bland annat att poliser tränas i att inte stanna vid skadade personer.

Det är en metod som behöver kompletteras med snabbare livräddande insatser, anser Erik Nord.

Utvärderingen ska nu gås igenom innan beslut om eventuella åtgärder.

”Det är en gedigen rapport som pekar på framför allt tempot i räddningsarbetet. Det är en avvägning mellan risk för framför allt räddningstjänstens personal och efterfrågad snabbhet, och det är något vi behöver ta med oss i vår samverkan med räddningstjänst och sjukvård framöver”, säger Johan Olsson, chef på den nationella operativa avdelningen (Noa), i en kommentar.