Trots att Liam är ett av de mest populära namnen i Sverige har det ingen namnsdag. Skatteverkets senaste statistik visar att 19 995 svenskar heter Liam, medan Mohamed bärs av 26 473 personer. Även Charlie är vanligt, med 15 678 personer.
Ändå saknar dessa namn en plats i almanackan, medan ovanliga namn som Klemens, som bara 186 personer bär, fortfarande har sin dag.
Historien bakom namnsdagarna
Sedan slutet av 1990-talet är det Namnlängdskommittén som bestämmer vilka namn som ska tas in eller tas bort från den svenska kalendern. Kulturhistoriska skäl spelar ofta stor roll för varför vissa namn finns kvar trots att de är ovanliga i modern tid. Till exempel behålls Klemens namnsdag den 23 november eftersom dagen historiskt markerade övergången från höst till vinter.
– Under de första tio åren gjorde de inga förändringar, sedan har de blivit lite mer uppdaterade. Under de kommande tio åren kommer vi nog att få se ganska radikala förändringar, säger Mattias Axelsson, traditionsexpert till SVT.

Hur nya namn väljs
För 25 år sedan fick Sverige en gemensam namnsdagsalmanacka. Sedan dess är det Namnlängdskommittén, med representanter från bland annat Svenska Akademin och universitet, som avgör vilka namn som får plats.
Flera gånger om året samlas kommittén för att gå igenom namnförslag. Nya namn tas ofta in om de på något sätt hör ihop med existerande namn i almanackan.
– Vi får in ganska många förslag och tittar på dem, sedan plockar vi in några av namnen som på något vis passar in med de som redan finns i almanackan, säger namnforskaren Katharina Leibring, till kanalen.
Vad väntar framöver?
Under de senaste åren har några namnsdagar uppdaterats, som att Fatima lagts till medan Helmi tagits bort. Men vilka namn kommer att försvinna, och vilka får plats i framtiden?
Axelsson menar att de som saknar kulturhistorisk koppling troligen kommer att försvinna, medan populära namn som Ahmed, Mohamed, Charlie och Liam har god chans att bli inkluderade i almanackan framöver.




