Fasta, hård träning, eller blodtransfusion. Mer eller mindre extrema knep för att få ett så långt liv som möjligt är det gott om. Men utrymmet för hur mycket vi kan påverka vår livslängd genom hur vi lever tycks vara betydligt mindre än vi trott.
När forskarna nu analyserat data från tvillingregister i Sverige och Danmark och från 100-åringar i USA framträder en ny bild. Efter att ha räknat bort dödsfall som orsakas av externa faktorer som olyckor eller infektionssjukdomar förklaras livslängden till 50 procent av generna.
Klicka här för att följa oss på GoogleStor förändring
— Fram till nu har vi sagt att mellan 10 och 30 procent av livslängden avgörs av generna, så det är en stor förändring, säger Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet och medförfattare till studien.
Hon förklarar att forskarna har använt nya modeller som bättre särskiljer kroppens biologiska mekanismer från de externa. Genom nya skattningsmetoder framträder alltså en bild där generna har större betydelse. Sara Hägg säger att hon blev förvånad över att det var en så stor andel men att det ligger i linje med ärftlighet för flera sjukdomar.
Finns utrymme
Ska man då misströsta och tänka att det inte spelar roll om jag slutar röka eller tar en extra promenad? Nej, absolut inte, enligt Sara Hägg.
— Det är ju 50 procent som påverkas av vår livsstil så det är mycket vi faktiskt kan påverka. Hur länge vi lever påverkas av väldigt många faktorer, säger hon.
Forskarnas resultat, som har publicerats i tidskriften Science, säger ingenting om enskilda individers livslängd. Men deras förhoppning är att resultaten kan leda oss närmare svaret på vilka gener som bidrar till att styra åldrandet.
— Livslängd är något som fascinerar oss eftersom vi alla blir äldre. Än så länge vet vi väldigt lite om vilka gener som reglerar åldrandet, säger Sara Hägg.
.jpg)