Trots att skollagen skärptes 2022 för att göra det enklare för lärare att ingripa fysiskt fortsätter åtalen att stiga. Före lagändringen låg siffran på mellan noll och två åtal per år. 2023 ökade antalet till minst fem och 2024 steg det vidare till åtminstone tretton.
Enligt SVT:s granskning är det allt fler lärare som ställs inför rätta efter att ha tagit tag i elever vid stökiga situationer. Lagen tillåter fysiska ingripanden, men bara om de är proportionerliga. I tolv fall dömdes skolpersonal för misshandel eller ofredande eftersom domstolen ansåg att de använt mer kraft än nödvändigt. Tio lärare friades helt.
Klicka här för att följa oss på GoogleUppmärksammat fall: Läraren Paul Carlbark
Ett av de mest uppmärksammade fallen gäller en lärare i Höör. Han polisanmäldes efter ett ingripande men friades snabbt från misstankar, enligt SVT. I stället dömdes en elev för att ha hotat honom.
Trots det förlorade han sitt jobb, något som väckte stor debatt.
Hot och våld i skolan har ökat det senaste decenniet
Arbetsmiljöverket rapporterar samtidigt att hot och våld i skolan har ökat markant det senaste decenniet. Hans Flygare, central ombudsman på Sveriges lärare, beskriver utvecklingen som en del av ett större mönster.
– Det är en ökad konfliktnivå i skolan generellt, och då blir det fler händelser som går till åtal. Sen finns det nog också en större medvetenhet om att vissa saker ska polisanmälas, säger han till SVT.
Regeringen gav därför Skolverket i uppdrag att förtydliga riktlinjerna kring fysiska ingripanden under hösten 2025. Utbildningsminister Simona Mohamsson menar att många lärare fortfarande behöver tydligare vägledning.
– Det finns fortfarande en stor okunskap i hur lärare ska agera och vad man får göra, säger Simona Mohamsson (L), integrations- och utbildningsminister, till SVT.
.jpg)
