— Man måste ha dömts för brott, och brottet måste vara så pass allvarligt att det är minst två års i fängelse i straffskalan, säger Rebecca Heinemann, kammarsekreterare på Kammarkansliet.
Turerna kring SD-ledamoten Katja Nybergs fall väcker frågor om när en ledamot kan sitta kvar i riksdagen, trots att den misstänks för brott. Nyberg utreds för rattfylleri efter att ha stoppats av polis på Värmdö i mellandagarna. Hon har fått sitt körkort återkallat efter analyssvar som visar att hon hade narkotika i blodet.
Klicka här för att följa oss på GoogleKatja Nyberg nekar till brott, och inget åtal har ännu väckts. Hon har sagt att hon kommer att lämna SD, men ha kvar sin riksdagsplats.
Domstol avgör
Reglerna säger att en riksdagsledamot kan skiljas från sitt uppdrag om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget, enligt riksdagsförvaltningen. Det är en domstol som avgör, och brottet måste alltså vara allvarligt. Det innebär att brott som till exempel rattfylleri, ringa narkotikabrott och ringa misshandel inte kvalar in.
Kravet att ledamoten ska avgå kan tas upp antingen av åklagaren eller av domstolen och det sker inom ramen för själva brottmålsprocessen.
— Det är sedan domstolen som beslutar om det. Sker det får vi en anmälan från domstolen om att ledamoten har skiljts från sitt uppdrag, säger Rebecca Heinemann.
”Väldigt sällsynt”
Att en riksdagsledamot har fått sparken på det här sättet har bara hänt vid två tillfällen, enligt riksdagsförvaltningen.
1996 blev en moderat av med sin riksdagsplats i samband med att han dömdes för grovt bedrägeri. Och 2001 tvingades en annan moderat lämna sin plats sedan han dömts för bland annat misshandel och ofredande.
— Så det är väldigt sällsynt, säger Rebecca Heinemann.
Det kan dock också finnas fall där brottsmisstänkta riksdagsledamöter valt att lämna sin plats självmant, utan att det behövt gå så långt som till domstol. Men riksdagsförvaltningen har ingen statistik på eller överblick över detta.
.jpg)