Nyheter24
Annons

Vinter-OS hotas av värmen – hälften av orterna döms ut

Publicerad: 13 feb. 2026, kl. 07:05
Snötillverkning i Zhangjiakou inför vinter-OS i Peking 2022. Foto: Aaron Favila/AP/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Vädret i italienska Alperna innebar en lättnadens suck för OS-arrangörerna. Ymnigt snöfall bara dagar innan eldarna skulle tändas tystade olyckskorparna, som befarat regn, slask och isiga backar.

Alperna värms upp snabbare än övriga världen. Och snökanonerna har körts intensivt inför årets vinter-OS. Inför spelen meddelade arrangörerna att man producerat 1,6 miljoner kubikmeter konstsnö, vilket beräknas stå för 85 procent av underlaget vid årets tävlingar.

— Man vill inte ha ett vitt band med grönt på vardera sida, säger Daniel Scott, professor vid University of Waterloo i Kanada, som specialiserat sig på frågan om vad som händer med OS i en värld med allt mindre vinter.

"Vintrarna blir kortare och orterna på lägre höjder i bergsområden värms dubbelt så snabbt som den globala uppvärmningen", säger forskaren Daniel Scott.
"Vintrarna blir kortare och orterna på lägre höjder i bergsområden värms dubbelt så snabbt som den globala uppvärmningen", säger forskaren Daniel Scott.

Mindre snö

Senast Cortina stod värd för vinter-OS, 1956, var medeltemperaturen i februari -6,3 grader under årtiondet. Det var nästan fyra grader kallare än dagens klimat. Av de 21 orter som stått värd för vinter-OS har medeltemperaturen stigit med 3 grader, vilket slagit hårt mot snömängden.

Annons

I Peking, där OS arrangerades 2022, har nästan all snö försvunnit sedan 1950-talet. I Vancouver (2010) och Pyeongchang (2018) är mer än 80 procent av februarisnön borta.

Så här har snömängden och temperaturen förändrats på de orter som stått värdar för vinter-OS. Ofta äger dock snötävlingarna rum på andra håll än i själva värdorterna.
Så här har snömängden och temperaturen förändrats på de orter som stått värdar för vinter-OS. Ofta äger dock snötävlingarna rum på andra håll än i själva värdorterna.

Förutom att det är energi- och vattenkrävande har en del forskare och idrottare lyft att konstgjord snö gör ytan hårdare och snabbare, vilket ökar skaderisken. Men ännu värre är värmen.

— Vi såg att skaderisken i Sotji steg sex gånger för snösporterna jämfört med Vancouver. Och det var inte för att idrottarna blev sämre, säger Scott.

Banorna var i och för sig utmanande.

— Men det var väldigt varmt och blött, det var som att åka skidor i en slushie.

I Peking är temperaturskillnaden mellan de två perioderna hela +5°C och snömängden har minskat med 97 procent.
I Peking är temperaturskillnaden mellan de två perioderna hela +5°C och snömängden har minskat med 97 procent.

Tidigare OS väntar?

Förra året kartlade Scott 93 skidorter. Redan före 2010 bedömdes sex av dem som klimatologiskt osäkra för att stå värd. Men år 2050 har antalet stigit med ytterligare 35. Bara drygt hälften – 52 – bedöms tillräckligt säkra för att arrangera ett OS i februari. Och för Paralympics, som ordnas i mars, är det bara 22 som är säkra.

Vancouver och Sotji är två osäkra exempel, enligt Scott. Lösningar kan vara att flytta tävlingarna högre upp i bergen, vilket innebär längre resor från värdorterna, liksom ännu mer konstgjord snö. En annan kan vara att flytta schemat.

— Om du tidigarelägger OS och Paralympics tre veckor gör det stor skillnad, framför allt för Paralympics. Antalet pålitliga orter fördubblades nästan för Paralympics med det skiftet.

Landskapet utanför Val di Fiemme vid årets OS ser på sina håll snöfattigt ut.
Landskapet utanför Val di Fiemme vid årets OS ser på sina håll snöfattigt ut.

Fakta: OS allt mer beroende av konstsnö

1964: Snöbrist i Tyrolen tvingar arrangörerna i Innsbruck att kalla in 2 000 soldater för att transportera 25 000 ton snö från Brennerpasset.

1980: Konstsnö används för första gången vid ett Vinter-OS.

2010: Snöbrist tvingar arrangörerna att tillverka 7 960 kubikmeter snö. Helikoptrar sätts in, liksom 200 lastbilslaster med snö från tre timmar bort.

2014: 80 procent av snön i Sotji är konstsnö.

2018: 98 procent av snön i Pyeongchang är konstsnö.

2022: All snö på vissa av platserna konstgjord.

2026: 85 procent av snön konstgjord (1,6 miljoner kubikmeter).

Källor: The Guardian, Quartz, The Washington Post, Britannica

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons