Regeringens nya skolregler kan bli dyrt för kommunerna

Regeringen vill införa hårdare regler för friskolor. 

Men om en skola inte klarar kraven eller tvingas stänga, kan det bli kommunen som får lösa problemet.

– Det kan innebära högre kostnader, behov av fler utbildningsplatser på kort tid och andra organisatoriska utmaningar, säger Jasmina Helander, förhandlingschef välfärd, till Nyheter24.

Detta innebär regeringens förslag

Förslaget innebär bland annat hårdare krav på friskolornas ekonomi, tydligare kontroll av hur pengarna används och större möjligheter för myndigheter att ingripa mot skolor som inte sköter sig.

De nya reglerna kan börja gälla sommaren 2027.

Regeringens mål är att stoppa oseriösa aktörer och se till att skolpeng används till skolverksamhet. Men enligt Jasmina Helander kan reglerna också slå mot kommunerna – särskilt om skolor får svårt att fortsätta sin verksamhet.

MISSA INTE: Elever kan få nytt slutprov – här är programmen som berörs

Friskola som stänger? Då måste kommunen agera

Om en friskola stänger måste eleverna snabbt få en ny skolplats. Ofta blir det kommunen som får lösa det.

– Om en friskola lägger ned behöver kommunen snabbt ta emot eleverna i den egna verksamheten. Det kan innebära högre kostnader, behov av fler platser på kort tid och organisatoriska utmaningar, särskilt om nedläggningen sker oväntat, säger Jasmina Helander.

Kan bli mer jobb för kommunerna

Kommunerna kan också få mer att göra när friskolor vill starta, ändra eller driva sin verksamhet.

– Kommunerna får en större roll i tillståndsprocessen och i tillsynen. De ska bland annat ta fram konsekvensbeskrivningar vid ansökningar om nya eller förändrade verksamheter, säger Jasmina Helander.

Hon ser också en risk för målkonflikter.

– Det kan innebära mer arbete och ansvar för kommunerna, men också skapa målkonflikter eftersom kommunen både är skolhuvudman och ska yttra sig om konkurrerande verksamheter.

“Olika bedömningar i olika delar av landet”

En annan risk, enligt Helander, är att kommunerna kan komma att bedöma liknande situationer olika.

– Kommunernas förutsättningar för tillsyn varierar, vilket riskerar att leda till olika bedömningar i olika delar av landet och därmed en mindre förutsägbar situation för både skolor och elever.

Regeringen bedömer samtidigt att kommunerna bör kompenseras för ökade kostnader enligt den kommunala finansieringsprincipen. I remissen framgår att 26,5 miljoner kronor tillförts för 2026, att 62 miljoner kronor beräknas för 2027 och 71 miljoner kronor från och med 2028. 

MISSA INTE: Ny plan för svenska skolan 2026 – det här måste du veta

Kan färre friskolor klara kraven?

Enligt Jasmina Helander är målet med förslagen positivt: att komma åt oseriösa aktörer.

Men hon varnar för att reglerna kan slå bredare än så.

– Förslagen syftar till att komma åt oseriösa aktörer, vilket är positivt. Men i praktiken riskerar de att slå bredare än avsett, till exempel för seriösa, idéburna aktörer – med konsekvenser för elevernas valmöjligheter, huvudmännens möjligheter att bedriva verksamhet och kommunernas ansvar att hantera förändringar i skolutbudet.

Hon menar att mindre aktörer kan få svårare att hantera nya ekonomiska och administrativa krav.

– För mindre verksamheter, som ofta använder hela skolpengen i verksamheten och har små marginaler, kan nya krav bli direkt verksamhetskritiska.

Detta kan påverka elever och föräldrar

För elever och föräldrar kan konsekvenserna märkas om en skola lägger ned, får svårare att expandera eller inte längre kan ta emot lika många elever.

– Om reglerna leder till fler tillsynsingripanden eller att skolor lägger ned med kort varsel kan elever behöva byta skola mitt under sin utbildning, vilket påverkar både kontinuitet och trygghet, säger Jasmina Helander.

Hon varnar också för att valfriheten kan minska i vissa delar av landet.

– Minskad mångfald av skolor kan innebära färre alternativ för familjer att välja mellan, särskilt i områden där utbudet redan är begränsat.