Att bli ständigt ifrågasatt, att få sina meddelanden kontrollerade eller att sakta men säkert tappa självkänslan i en relation. Det är verklighet i många relationer, men i dag är det långt ifrån självklart att det är ett brott.
Nu kan det vara på väg att ändras.
Klicka här för att följa oss på GoogleNy lag föreslås – straffbart med psykiskt våld
I sommar kan det bli straffbart att utsätta sin partner för psykiskt våld. Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss om en ny, särskild straffbestämmelse – och planen är att lagen ska träda i kraft den 1 juli 2026.
Bakom utredningen står juristerna Viveca Lång och Jenny Samuelsson Kääntä, som redan i oktober 2021 fick i uppdrag att se över om psykiskt våld borde kriminaliseras och hur det i så fall skulle utformas. Utredningen presenterades i augusti 2022 och har därefter justerats efter remissrunda, rapporterar Dagens Nyheter.
Enligt justitieminister Gunnar Strömmer är syftet tydligt:
– Att komma åt den typen av handlingar som kan vara väldigt kränkande och nedbrytande är förstås ett väldigt viktigt syfte för oss med det här greppet, säger han.
"Kan ha en normerande effekt"
I dag finns visst skydd mot psykiskt våld genom exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande och grova fridskränkningsbrott. Men lagstiftningen har brister.
För att döma någon för psykisk misshandel krävs i dag att det går att visa en medicinskt påvisbar psykisk skada, något som i praktiken sällan leder till domar.
Utredarna menar därför att en ny brottstyp är mer effektiv än att justera befintliga bestämmelser.
– Så jag tänker att en kriminalisering kan ha en normerande effekt. Om man som ung får reda på att så här får man inte bete sig mot andra människor så kan det leda till att man kan stoppa en destruktiv relation i ett tidigare stadium, säger Kääntä, enligt tidningen.
Forskning visar att psykiskt våld ofta föregår fysiskt våld. Genom att ingripa tidigare hoppas regeringen kunna förhindra att situationen eskalerar.
Så definieras psykiskt våld i förslaget
En av de största utmaningarna i arbetet har varit att formulera en lagtext som är tydlig och rättssäker. Enligt förslaget handlar det om upprepade kränkningar – exempelvis förolämpningar, otillbörliga hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning – som sammantaget är ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.
Det ska röra sig om ett mönster över tid, inte enstaka bråk eller hårda ord i affekt. Beteendet måste vara otillbörligt, upprepat och nå upp till en viss allvarlighetsgrad. Straffet föreslås bli fängelse i högst fyra år.
Vanligare än många tror
En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) från 2024 visar att 15,2 procent av kvinnorna och 11,7 procent av männen uppgav att de utsatts för någon form av våld i nära relation under 2022. Störst andel utsatta finns i åldersgruppen 20–24 år.
Under livstiden uppger 35,3 procent av kvinnorna och 20,8 procent av männen att de utsatts.
Psykiskt våld var den vanligaste typen av våld under 2022: 12,9 procent av kvinnorna och 10,7 procent av männen uppgav att de drabbats.
Utredarna konstaterade tidigt hur allvarliga konsekvenserna kan bli.
– Psykiskt våld skadar offret minst lika mycket som fysiskt våld och kan ge men för livet, säger Viveca Lång.
Särskilt viktigt för unga
Enligt utredningen är psykiskt våld särskilt vanligt bland unga. Samtidigt kan bestämmelsen om grov fridskränkning ibland inte användas i dessa fall, eftersom unga par inte alltid räknas som närstående i lagens mening – exempelvis om de inte bor ihop eller inte varit tillsammans så länge.
En ny, fristående straffbestämmelse skulle därför kunna få stor betydelse just i dessa situationer.
Regeringen vill också markera att samhället ser allvaret i beteendet.
– Vi vill tydligt markera att det här inte är ett sätt att behandla människor på som vårt samhälle accepterar, säger Gunnar Strömmer.
Bevisningen kan bli avgörande
Vissa remissinstanser har uttryckt oro för att det kan bli svårt att bevisa psykiskt våld. Utredarna delar inte den oron.
Precis som vid andra vålds- och sexualbrott kommer en trovärdig berättelse från den utsatta att vara central, tillsammans med stödbevisning som exempelvis sms, annan teknisk bevisning eller vad personen berättat för andra.
Lagrådet har haft vissa synpunkter på formuleringen, som nu behandlas av Justitiedepartementet. Enligt planen ska riksdagen klubba lagen i vinter.
Om allt går enligt plan kan kontroll, systematisk nedbrytning och digital övervakning i en relation bli brottsligt från och med den 1 juli 2026.
